Vagnvändning

Tilda gillar fortfarande inte så mycket att åka vagn. Nu har vi köpt en ny sele till henne, som sitter löst så att hon kan luta sig framåt och åt sidan och se mer. Det går lite bättre, men det allra bästa, tycker Tilda, är att åka framåt. Då är hon helt lycklig och sitter och babblar och babblar om allt hon ser omkring sig.

Men Tilda, bebisar SKA inte åka framlänges. De blir rädda, det är för många intryck och sen måste de få se sin mamma eller pappa på en gång när de vaknar. Annars blir livet hemskt för dem. Jag lovar.

Eller kanske är det så att livet blir hemskt för mammor när bebisen börjar åka framlänges. Kanske.

Vakenbebis

Alltså, det här med sömn. Det har varit ett problem för oss från första början. Tilda har haft svårt att somna in och svårt att sova längre stunder sen hon föddes. Det har ju blivit bättre och bättre men vi har istället för att vänta på några tecken på trötthet, som aldrig verkar komma eller stämma, gått på tid. 1,5-2 timmar mellan sovstunderna, som oftast inte varar mer än 30 minuter.

Nu börjar Tilda bli en stor bebis. Hon har kommit till den ålder då vissa mönster och rutiner börjar framträda. Det vanliga är väl att bebisarna sover ett par timmar på förmiddagen och ett par timmar på eftermiddagen. En rutin som blir allt tydligare för oss är att Tilda inte blir trött. Alls. Idag vaknade hon sent sent, kvart över sju. Vid halv tio somnade hon, eller blev sövd rättare sagt och sov en kvart, sen ringde telefonen och hon vaknade. Efter det var hon vaken till halv ett. Utan att visa minsta lilla tecken på trötthet. Inget gnäll, inget gnugg i ögonen, inga gäspningar.

Men som förälder tycker man ju att det är alldeles för länge för en bebis att vara vaken mellan sju och halv ett med bara en power nap på en kvart emellan. Så det blev sövning igen. Hon sov 1,5 timme och nu klockan fem visade hon igen inte minsta lilla tecken på trötthet. Men eftersom kvällarna blir så jobbiga om hon är trött så sövde vi igen.

Fast jag börjar allvarligt tro att Tilda inte blir trött.

Krypförsök

Idag gjorde Tilda sitt första försök att krypa. Hon har tidigare tagit sig från sittande till mage (där hon fastnat) men idag tog hon sig från sittande upp på alla fyra, där hon stod och gungade ett tag innan hon föll på magen. Duktigt!

Nu måste jag snart komma på hur man duschar med en krypbebis i lägenheten... hm. Kan man sätta bebisen i tvättmaskinen under tiden?

En perfekt natt

Igår somnade Tilda utan skrik.
Eller, hon skrek i en kvart, sen låg hon och lät sovljud (knarriga aaaaaaaaaaaaaaaaaaa på hela utandningen) i en halvtimme, sen somnade hon.

Hon sov ända till ett, när hon vaknade och fick lite mat. Sen sov hon till fem (fyra timmars sömn i rad för mig = världens lyx, har inte hänt på jag vet inte hur länge). Hon fick lite mat och SOMNADE OM! Sov till sju.

Perfekt. Kan du komma ihåg hur du gjorde, Tildisen? Kan du göra om det? Kanske varje natt?

Det oglamorösa småbarnslivet

"Är det snor jag har där på tröjan? Ska jag byta tröja? Äh, jag gnuggar lite vatten på bara."

Det första ordet

Efter att ha åkt fram och tillbaka till mormor hela sommaren har Tilda sagt sitt första ord. Inte mamma. Inte mormor. Inte pappa eller jordgubbe eller smultron. Utan katt.

Mormor har nämligen två katter varav den ena har tillåtit närkontakt. Det har i sin tur utlöst sprattel och högljudda rop av allra härligaste sort. Och i dag, precis innan vi skulle åka hem, fick Tilda syn på katten. Spratt till och sa "ka".

Fast Tildas pappa hävdar att hennes första ord var sjörövare och att hon sa det för flera veckor sedan.

Flash i parken

När vi reste oss upp efter en stund på en filt i parken i går märkte jag att jag hade suttit med både uppknäppt klänning och uppknäppt bh.

Jaja. Vad gör det om man visar bh:n hit och bröna dit? Det är ju bara käk nu för ti'n.

Lat unge

Tilda gillar att smaka på mat. Hon gillar det massor. Hon vill smaka på typ allt vi äter, och ofta får hon det. Men hon vill inte hålla i det själv.

Stoppar vi mat i handen på henne vet hon liksom inte vad hon ska göra med den. Hon gör inte som med typ ALLT annat, stoppar det i munnen. Nej, istället liksom bara släpper hon.

Det bästa är att dra bak armarna så långt det bara går och sträcka fram huvudet och ut tungan samtidigt. Sen får nån annan stoppa maten i munnen, eller helst hålla maten vid tungan så att det går att amma den.

Hon ser ut lite som en sköldpadda. Förutom att sköldpaddor äter själva.

Semester

Tilda och jag har varit hos mormor på semester. Den har innehållit följande:
- naken rumpa på filt i gräset (härligt!)
- jordgubbar (som Tilda slickar på... typ ammar.)
- badstrand (spännande, glittrande vatten och barn)
- spännande katter (som framkallar ljudet jag tror betyder "vill ha")
- MASSOR av bra sömn. När vi kom hem idag somnade Tilda helt utan skrik i sängen, för tredje kvällen i rad.

Jag vill ha mer semester hos mormor.