Vakenbebis

Alltså, det här med sömn. Det har varit ett problem för oss från första början. Tilda har haft svårt att somna in och svårt att sova längre stunder sen hon föddes. Det har ju blivit bättre och bättre men vi har istället för att vänta på några tecken på trötthet, som aldrig verkar komma eller stämma, gått på tid. 1,5-2 timmar mellan sovstunderna, som oftast inte varar mer än 30 minuter.

Nu börjar Tilda bli en stor bebis. Hon har kommit till den ålder då vissa mönster och rutiner börjar framträda. Det vanliga är väl att bebisarna sover ett par timmar på förmiddagen och ett par timmar på eftermiddagen. En rutin som blir allt tydligare för oss är att Tilda inte blir trött. Alls. Idag vaknade hon sent sent, kvart över sju. Vid halv tio somnade hon, eller blev sövd rättare sagt och sov en kvart, sen ringde telefonen och hon vaknade. Efter det var hon vaken till halv ett. Utan att visa minsta lilla tecken på trötthet. Inget gnäll, inget gnugg i ögonen, inga gäspningar.

Men som förälder tycker man ju att det är alldeles för länge för en bebis att vara vaken mellan sju och halv ett med bara en power nap på en kvart emellan. Så det blev sövning igen. Hon sov 1,5 timme och nu klockan fem visade hon igen inte minsta lilla tecken på trötthet. Men eftersom kvällarna blir så jobbiga om hon är trött så sövde vi igen.

Fast jag börjar allvarligt tro att Tilda inte blir trött.