Kommunikation som går fram

Nu fattar Tilda vad vi säger - och ibland gör hon som vi säger också! Det är som en helt ny upplevelse.

Idag bad jag henne att gå och hämta en docka, då gjorde hon det. Hon gick ut i vardagsrummet, hämtade dockan och kom tillbaka till mig. Sen gjorde vi samma sak på kvällen i sovrummet för att visa pappa.

När det gäller säga nej är framgången fortfarande inte särskilt stor. Man kan säga att utvecklingen har hejdats eller till och med backat. Soppåsen till exempel, låter hon inte bli när vi säger nej. Istället skrattar hon och går dit igen.

Ett helt år!

Tilda fyller ett år idag! Hurra hurra!

Hon har fått två böcker och nya kläder av oss än så länge. I morgon blir det kalas med familjen och på söndag kalas med Tildas kompisar.

Från krabba till fyllo

På nyårsafton tog hon sina första steg. En månad senare går hon. Om hon är trött eller ska ta sig nånstans fort så är det fortfarande min lilla krabba. Men för det mesta är det gå som gäller.

Min lilla krabba... snart är den helt ersatt av vad hennes pappa beskriver som ett litet fyllo. En liten person som ragglar fram, ramlar och rycker tag i allt som finns i hennes väg.

Första tvåordsmeningen

Igår, den 19 januari, sa Tilda sin första tvåordsmening

"dä rom rom"

Det betyder där dammsugaren. Om det var nån som inte fattade det.

Inte längre bebis

Jag vet inte riktigt när det hände, men min bebis har blivit stor. Hon är knappt nån bebis längre. Hon väljer allt oftare att gå framför att krypa och orden bubblar ur munnen på henne. Favoritordet är visserligen fortfarande papp - pa, men hon kommunicerar hela tiden med ord, tecken och gester.

Hennes karaktäristiska sovljud är helt borta! Det långa aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa på en hel utandning har hon slutat med. Fast det betyder inte att hon är tyst när hon ska somna. Oftast somnar hon mitt i både ett kryp och ett babbel. Och sover på mage. I morse när jag gick upp låg hon ihopkrupen på alla fyra mellan oss i sängen. Sötnos.

Jag ville inte gå.

öra - öra

Tilda har hittat sitt andra öra!

Länge tog hon bara tag i det högra örat när jag frågade var örat var. Men igår åkte båda små händerna upp och tog tag i varsitt öra.

Nu ska hon bara fatta att det inte bara är 1. pappa, 2. mamma, 3. alla andra som har näsor, utan att även hon har en liten knopp mitt i ansiktet.

Bikt

Förlåt mig bloggen, för saker har hänt. Det är över en månad sedan mitt senaste inlägg.

På nyårsafton gick Tilda. Hon tog flera steg mellan mig och farmor. Sen dess har hon gått till sin kusin Felicia och tagit några steg på eget bevåg med en filt i handen, som stöd.

Hon har också börjat kommunicera mer och mer. Blöja säger hon och vov. Och så har hon börjat skaka på huvudet när hon gör nåt hon vet att hon inte får. Eller, vet och vet. Hon tror ju att det är en skojig lek vi håller på med: Tilda närmar sig en kontakt och skakar på huvudet och jag skakar tillbaka och säger nej! och flyttar henne bort från kontakten. Jättekul.