Jag har inte hunnit skriva att jag var hos sjukgymnasten i tisdags för att få information om foglossning. Sjukgymnasten var en trist mänska som verkade gå efter ett väl inövat program. Hon svarade egentligen inte på frågor utan smet liksom bara tillbaka in på den inlärda föreläsningen direkt efter varje undran från oss lidande gravida. I slutändan fick jag ändå ett positivt besked: eftersom jag hade reagerat på smärtan så tidigt och dragit ner på tempot kände jag mig ju bättre. Då tyckte hon att det bästa för mig var att gå och träna! Jippey!
(Skulle ha gått idag, men så hann jag inte... ska gå i morgon för jag var tvungen att släpa hem datorn och jobba på tåget och då fick jag jätteont i axlarna. Jag som inte ska bära.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar