Working girl

Swisch swosch så har det gått tio månader, Tilda är en stor tjej och jag är tillbaka på jobbet. Gick hemifrån innan Tilda vaknade och kom hem strax efter fem - till glada tillrop och en bebis helt täckt av snor.

Sen gosegosegosade jag hela kvällen. Höll bebisen i famnen så mycket jag kunde. Pussade. Luktade. Myste. Blev kissad i håret. Sånt där fint.

Nya ord

Felix, vatten, Kajsa, JA!. Plus att hon vill börja gå. Det är bra att ha en äldre kusin att studera och försöka ta efter :)

Kluck kluck kluck.

Så låter det i en vällingstinn bebismage när man buffar rumpa.

När blir en bebis ett barn?

Tilda har lärt sig så jäkla mycket nytt den senaste tiden. Orden kommer, de strömmar fram, hon börjar få ord för det mesta omkring sig. Hon pekar på sig själv när vi frågar "var är Tilda?" och vi tror att hon säger Tilda själv också.

Hon går längs möblerna, står lull om hon inte tänker på vad hon gör och går inte att lura längre. Om vi plockar bort något hon inte får leka med försöker hon ändå få tag på det. Hon ger sig inte.

Favoritlekarna just nu är att stoppa ner saker i andra saker. Hon har två små resväskor som hon proppar fulla med klossar, mjukdjur och andra leksaker. Sen packar hon upp dem igen. I köket kan hon roa sig länge med att rota i "sin" låda, där vi har lagt gamla matlådor, kastrullunderlägg och lite lock. Hon tar ut allt ur lådan, lägger de små burkarna i de stora, sen plockar hon upp de små burkarna och lägger tillbaka allt i lådan.

Hon testar oss också. Hon vet att vi säger att hon inte får göra vissa saker. Som att dra i sladdar, klättra på lampan eller stoppa saker hon hittar på golvet i munnen. Istället för att, som förut, titta på det hon hittar på golvet och stoppa det i munnen, så tar hon nu upp nåt skräp från golvet, tittar på oss, skrattar och stoppar det i munnen. Likadant när hon ska klättra på lampan. Hon kryper bort till lampan, stannar, tittar på oss och skrattar och när vi säger nej, då kryper hon fram till lampan och börjar krafsa och dra. Busfrö!

Men många andra saker är så mycket lättare nu. Även om det fortfarande ofta är en kamp att lägga henne, så går det. Hon somnar till och med själv ibland. Hon är för det mesta nöjd i vagnen och vi behöver inte längre bära henne på stan. Hon är en liten solstråle, nästan alltid glad och vansinnigt social. Hon skrattar och flirtar och babblar med alla på bussen och tunnelbanan. Hon älskar andra barn, söker genast kontakt, även om hon ofta går för långt och börjar klättra, klänga och så småningom bita dem. Särskilt yngste kusinen, som hon är så förtjust i, blir väldigt besvärad av hennes närmanden. Han tittar på mig, rynkar ögonbrynen och säger "ääääh", ta bort henne!

Hon ser fortfarande ut som en bebis. Hon har ju inget hår (nästan). Men sex små tänder, fyra uppe och två nere. Bebisen håller mer och mer på att försvinna för at lämna plats för ett barn. En liten flicka. På snart ett år.

Lull

Tilda står lull!

Efter att ha betraktat sin fem månader äldre kusin i två dagar kom hon på att det är mycket lättare att plocka med det man når upp till om man inte håller i sig.

Redo för svinet

Nu är det gjort. Bebisen har fått vaccin. Nu ska det bara göras en gång till. Kanske. Eventuellt.

För ännu vet de ju inte riktigt.

vaccinationsdags

Jag blir galen av bristen på information om var det finns vaccin, när det finns vaccin och om det är slut, när det i så fall kommer nytt. Jag har snällt väntat på vår tur, tänkt att det är klart riskgrupperna ska få sitt först och nu är det minsann de stora barnens tur, de små får sitt sen och vi friska vuxna vi kan ju såklart vänta för oss går det ju ingen nöd på.

Men nu handlar det inte längre om oss. Nu handlar det om min bebis. Min bebis som jag vill skydda från allt ont i världen. Särskilt kanske från svininfluensan. Jag vill vaccinera. Men det går inte. Det finns inte vaccin och när det kommer ny tar den slut innan man får reda på att den ens finns. Runt omkring oss vaccineras folk till höger och vänster. Barn, vuxna, friska och krya personer som inte alls bryr sig om att vänta på sin tur.

Nu har jag väntat färdigt. Låt mig vaccinera min jäkla bebis!

Uppmärksamhet

Tilda gillar att åka buss och tunnelbana. Om det finns folk runt omkring som bryr sig om henne, vill säga. Om folket runt omkring inte bryr sig om henne går det att lösa. Då ger hon i från sig världens vrål så att alla vänder sig om. Sen ler hon sött.

I går när vi åkte från Gullmarsplan till Älvsjö fick hon på det sättet två personer att leka tittut samt fem andra att flirta.

Talets gåva

Vår dotter är vansinnigt begåvad. Men det har ni väl redan förstått? Redan vid åtta och en halv månads ålder säger hon "där". Andra bebisar säger "dä". Tilda säger "där".

Ok, hon kanske inte har fattat grejjen med rullande r ännu, men hon har nåt slags ljud i slutet av ordet så att det låter typ som däe. Så hon har i alla fall FATTAT att det finns ett r i där.

Det kommer att bli något stort av tösen.

Pyttelitet internet

Jag hittar nya funktioner på min dator då och då. Inte av mig själv utan med hjälp av Tilda. Nu har hon till exempel hittat en knapp som minskar typsnittet. Nya fönster på min dator blir yttepyttesmå.

Jag vet att det är någon av knapparna längst upp till höger. Det är nämligen där hon fingrar. Men trots att knapparna på datorn fortfarande har samma storlek kan jag inte hitta tillbaka till normal storlek.

Och ja, jag har provat att öka textstorleken. Funkar inte.

Stora ord

Nu börjar snacket komma igång ordentligt för Tilda. Hon babblar och babblar, men säger inte bara blablabla och mamamamama och papapapapa längre. Nu börjar hon hitta ord för vad hon ser. Även om det ännu bara är enstaviga ljud är hon tydlig - dä säger hon och pekar med hela handen på något hon ser, ofta följt av ett t'tta - ka säger hon nu varje gång hon ser en katt och ta ta säger hon när hon får tillbaka något hon precis gett mig.

Natten till idag låg hon och övade och övade i sängen mellan oss. Klockan var väl en sisådär tre. Dä dä. T'tta. Dä, t'tta.

Jättesött.

Tildas farmor

Vi ska ut och resa. Vi åker till Borås och hälsar på Tildas farmor och farfar. Tildas farmor och farfar är väldigt speciella. De är exeptionellt BRA. De är helt fantastiskt underbara på att vara just farmor och farfar.

Tildas farmor till exempel, hon VILL ha Tilda i famnen när hon är ledsen. Hon VILL bära Tilda tills hon somnar. Hon vill busa och leka precis hela tiden. Fatta vilken farmor. Hon kommer och hämtar Tilda direkt när hon hör första lilla pipet från vår säng på morgnarna. Så vi får sova vidare. Hon leker och busar så mycket att det inte finns nån tid över till att bli gnällig. Istället stupar Tilda i säng av ren utmattning.

Jag ser alltså fram emot flera dagar av sovmorgnar, glada miner, avkoppling, avlastning och VILA! Eventuellt kan jag även få spendera lite one-on-one-time med min man. Det ni!

Tilda the vampire

Först ut var den högra nedre framtanden. Sen kom den vänstra nedre. Som tredje tand kommer, lite överraskande, höger hörntand.

Har jag närt en liten vampyr vid min barm?

Efter amning

Jag har världsasmå bröst. Yttepyttesmå. De går inte att hitta nästan, så små är de.

Ack, jag minns en tid med svällande bröst, fulla av fet modersmjölk. Lika stora som en viss bebis huvud.

Fast jag minns också blåsor, nattamningsnacke och annat ont.

Sovrekord

Natten mellan fredag och lördag hände det. Det som jag aldrig hade trott skulle hända. Någonsin. Tilda sov hela natten.

Klockan sex hoppade vi ur sängen, glada som lärkor och pigga som sillar. Eller vad det nu är för djur som är pigga.

Slutammat

Tilda har slutat amma. Bara sådär. Hux flux tröttnade hon och började vägra. Hon vrider bort huvudet och ropar näääää nääääääää.

Så mina stackars bröst har blivit proppfulla som när jag var nyförlöst och jag har fått "lätta på trycket" som bvc-tanten uttryckte saken.

Men jäklar vad ont det gör i bröna. Och lite i själen.

Busbebis

Man får de barn man förtjänar, har jag hört. Vi, två bekväma lite smålata föräldrar, har fått världens röjigaste busbebis. Nu är ju kanske barn på det stora hela rätt röjiga av sig, men våran bebis är helt TOKIG.

Hon låter som Chewbacca och rör sig som en lite apa. Vi har farliga ställen överallt i hemmet, saker jag inte ens visste var farliga - saker jag inte ens visste fanns.

Så ibland låter jag bebisen leka med en och annan sladd eller plastpåse. För att det är bekvämt.

Tredagars

Hög feber utan några andra symptom i tre dygn. Sen prickar. Prickar, prickar, prickar. Hela bålen och på huvudet. Tredagarsfebern hade intagit bebisens kropp.

Himla skönt ändå att få veta vad det var. Himla trist att hon ändå inte började sova bättre.

Lilla sjuka bebisen!

Min lilla bebis är sjuk! Ack så sjuk hon är! Hon har fått sin första feber och den är hög. Det började i söndags redan, hon var gnällig och inte riktigt sig själv på dagen och på kvällen hade hon 38,5 graders feber. I går sov hon ofta, men inte särskilt länge varje gång och fick alvedon. I går kväll somnade hon redan vid sex och när jag gick och la mig vid tio var hon kokhet. Vi väntade på att hon skulle vakna för att kunna ta tempen och vid elva hade hon 39,9 graders feber. Till och med de små fötterna, som annars är så svala, var heta!

Min lilla bebis är sjuk! Stackars lilla bebisen!

Tänder - tumme

Tilda suger inte på tummen, utan tuggar på den. Särskilt när hon ska sova. Nu när hon har två små tänder händer föjlande:

Tilda blundar, låter sovljud och är precis på väg att somna när hela hennes ansikte plötsligt förvrids i ett grin, hon skriker och tårar börjar rulla från hennes ögon. Hon har bitit sig i tummen. IGEN.

När lär sig bebisar att de har tänder - och kopplar tänderna till smärta?

Fler viktiga konversationer

Jag: Tilda, säg mamma. Mamma! Mamma
Tilda: pappa pappa pappa
Jag: mmmmm mamma. Mamma. MAMMA.
Tilda: papp papp papp

Förgrymmade onge.

Uppfostran

Jag: Tilda, nej! Inte sladden. Tilda! Nej!
Tilda: aaaaaaaaaaaaahaha gurgelgurgel. Vänder sig mot sladden igen.
Jag: Nej! Tilda, nej!
Tilda: muahahahaha (typ)

Krypteknik

Tilda tror att man ska gå på alla fyra när man kryper. Alltså på två händer och två fötter.

Det går sådär, kan jag säga.

...andras ungar...

Det slog mig just att jag åkte buss med min unge, snorig som tusan, ena ögat helt kladdigt av en ögoninfektion och hela sig nedkräkt. Fruktansvärt äcklig med andra ord.

Och ja ba "men guuuuuuuuuud vad söt hon är min bebis"

Jösses vilken dag

HerreminJE vilken dag vi har haft. Den började med att ingen av oss sov under typ hela natten. Tilda vaknade så ofta att vi inte hann somna om innan hon vaknade igen och kl 6 var det morgon, tyckte hon. Jag gick upp, det var min tur. Var uppe i två timmar, sen tog mormor över så jag fick sova en timme till.

Hos mormor var vi över helgen och idag var hemresedag. Vi fick skjuts till Arninge och tog bussen därifrån. På bussen fick Tilda sitta i knät och äta banan till mellanmål. Hon fick in en liten stor bit i munnen, kräkreflexen utlöstes och hon började KASKADKRÄKAS över hela sig och sin pappa. Vi for upp, torkade och bytte och ojjade oss, medan bussen fortsatte till Danderyds sjukhus.

Väl av bussen behövde Tildas pappa byta kläder, så vi gick in på sjukhuset och tvättade av oss. Klockan hann bli halv fem innan vi var hemma och då hade inte Tilda sovit sen två. Hon verkade ändå inte särskilt trött och eftersom vi har haft så jobbigt med sovningen bestämde vi oss för att hon fick vara uppe till läggdags, vilket normalt är sju-halv åtta.

Strax före sex börjar jag höra sovljud från Tilda. Aaaaaaaaaaaaaaaaaah låter det när hon sitter i pappas famn.
- Håller hon på att somna? Frågar jag
- Jag tror det... svarar pappan och jag skyndar mig att göra gröt.

Efter att ha fått i sig två skedar gröt somnade Tilda i stolen vid matbordet, med haklapp runt halsen och gröt runt munnen.

Vem har sagt att hon är svår att lägga?

Framåt, uppåt, bakåt

Tilda vill krypa. Hon vill, vill, vill krypa. Eller, helst av allt vill hon nog gå, för när hon står på alla fyra ställer hon sig ofta på fötterna, liksom i yogaställningen hunden, som om hon skulle kunna stå raklång om hon gjorde så.

Men det kan hon ju inte. Och inte kan hon krypa heller. Hon fattar inte att man ska flytta händerna. Däremot kan hon från sittande ta sig upp på alla fyra och sen sätta sig ner igen på ett annat ställe och genom det förflytta sig.

Men det blir ju lite oplanerat.

Tvätta håret, del 2

Under graviditeten behövde jag typ aldrig tvätta håret. Till skillnad från nu. Nu behöver jag typ ALLTID tvätta håret. Är det inte smutsigt av sig självt (vilket det typ aldrig hinner bli) så har jag gröt, snor eller nåt annat odefinierbart som hänger i det.

Språkbegåvning

Tilda har verkligen utvecklat sin förmåga att kommunicera. Nu pratar hon till exempel klickspråket flytande.

sömnsvårigheter

Jag förstår att det är svårt för Tilda att komma till ro och somna på kvällarna. Hur lätt skulle du somna om du låg och vred dig från sida till sida, slickade på ömsom tummen, ömsom ett gosedjur, ömsom ett örngott och babblade oavbrutet?

Inte märkligt att det tar en kvart tjugo minuter.

Vad är gott och vad är inte?

Vi har försökt komma på vad Tilda gillar för mat ganska länge. Testat det ena och det andra, haft lite problem med proteinet eftersom hon inte verkar gilla vare sig linser, fisk eller kött. Men idag kom nåt slags genombrott. Hon åt med god aptit upp en portion linscurry med ris och raita.

Fast det är klart. Det var godare med katrinplommonpurén som hon fick till efterrätt.

Men vad ska man med alla tangenter till, egentligen?

Tilda har petat bort en av tangenterna på min dator. Den som sitter mellan Alt Gr och Ctrl. Min dator är nämligen en av Tildas absoluta favoritleksaker. Om hon sitter på golvet och jag sätter på datorn ska hon upp i soffan och vara med. Hon skrattar högt åt att se våra spegelbilder i skärmen och färgerna och ljuden som dyker upp när datorn startar.

Sen vill hon förstås pilla på knapparna. Och nu har en knapp trillat av. Jag vet inte vad den är till för. Det ser ut som en bok på den. Har aldrig använt den. Så jag kommer nog inte att sakna den.

Första tanden!

Idag kände vi en liten, liten, vass spets i nedre käken. Den första tanden är på gång, vänster framtand. Vi försökte få Tilda att ta bort tungan så att vi kunde titta på den men det gick inte.

Vikten av plastad frotté

Vi använder plastad frotté väldigt mycket i vårt hushåll. Tilda är naken så mycket som möjligt, särskilt nu när det är så varmt, och man vill ju inte ha kiss var somhelst. Så hon får ligga/sitta på plastad frotté.

Tur då att hon alldeles nyss rullade till mage, ålade sig ut från liggunderlaget och kissade på golvet.

Nej! säger kroppen

Vi försöker få ner nattamningen till ett minumum, vilket innebär att vi försöker få Tilda att somna om på annat sätt än att amma om vi bara orkar. När jag ligger i sängen, eller sitter vid vaggan, och nynnar Vyssan lull för Tilda märker jag att rösten bara lägger ner ibland. Helt plötsligt kommer det liksom inget ljud längre, mitt i nynnandet. Det sipprar ut luft, men stämbanden lägger av.

Lite som att kroppen säger "vad håller du på med? Lägg dig ner och sov!"

Allt av intresse

Allt är väldigt intressant just nu. Allt. Det är hemskt svårt att till exempel äta när det finns så mycket annat att titta på och känna på. Amning nån annanstans än hemma är ganska dödsdömt. Hemma ser det ut ungefär såhär: amma... stå i krypställning i soffan. Gunga fram och tillbaka. Dyka med näsan ner i soffan. Amma... krafsa på soffan. Stoppa in mammas klänning i munnen. Vrida på huvudet när pappa går in i sovrummet. Amma... vrida på huvudet när pappa går ut ur sovrummet. Amma... sitta upp. Stå i krypställning (osv).

Ända tills mamma tröttnar och stänger om bröstet.

Sova hela natten lång

Tilda har sovit sin första hela natt! Om man nu kan kalla det hel natt att vakna kvart i fem, men ändå! Hon somnade strax efter sju och sov till kvart i fem. Utan ett knyst.

Synd bara att jag vaknade när min man gick och la sig. Och när han låg och läste. Och när Tilda hostade mitt i natten. Och några gånger till.

Men ändå! En hel natt!

Vagnvändning

Tilda gillar fortfarande inte så mycket att åka vagn. Nu har vi köpt en ny sele till henne, som sitter löst så att hon kan luta sig framåt och åt sidan och se mer. Det går lite bättre, men det allra bästa, tycker Tilda, är att åka framåt. Då är hon helt lycklig och sitter och babblar och babblar om allt hon ser omkring sig.

Men Tilda, bebisar SKA inte åka framlänges. De blir rädda, det är för många intryck och sen måste de få se sin mamma eller pappa på en gång när de vaknar. Annars blir livet hemskt för dem. Jag lovar.

Eller kanske är det så att livet blir hemskt för mammor när bebisen börjar åka framlänges. Kanske.

Vakenbebis

Alltså, det här med sömn. Det har varit ett problem för oss från första början. Tilda har haft svårt att somna in och svårt att sova längre stunder sen hon föddes. Det har ju blivit bättre och bättre men vi har istället för att vänta på några tecken på trötthet, som aldrig verkar komma eller stämma, gått på tid. 1,5-2 timmar mellan sovstunderna, som oftast inte varar mer än 30 minuter.

Nu börjar Tilda bli en stor bebis. Hon har kommit till den ålder då vissa mönster och rutiner börjar framträda. Det vanliga är väl att bebisarna sover ett par timmar på förmiddagen och ett par timmar på eftermiddagen. En rutin som blir allt tydligare för oss är att Tilda inte blir trött. Alls. Idag vaknade hon sent sent, kvart över sju. Vid halv tio somnade hon, eller blev sövd rättare sagt och sov en kvart, sen ringde telefonen och hon vaknade. Efter det var hon vaken till halv ett. Utan att visa minsta lilla tecken på trötthet. Inget gnäll, inget gnugg i ögonen, inga gäspningar.

Men som förälder tycker man ju att det är alldeles för länge för en bebis att vara vaken mellan sju och halv ett med bara en power nap på en kvart emellan. Så det blev sövning igen. Hon sov 1,5 timme och nu klockan fem visade hon igen inte minsta lilla tecken på trötthet. Men eftersom kvällarna blir så jobbiga om hon är trött så sövde vi igen.

Fast jag börjar allvarligt tro att Tilda inte blir trött.

Krypförsök

Idag gjorde Tilda sitt första försök att krypa. Hon har tidigare tagit sig från sittande till mage (där hon fastnat) men idag tog hon sig från sittande upp på alla fyra, där hon stod och gungade ett tag innan hon föll på magen. Duktigt!

Nu måste jag snart komma på hur man duschar med en krypbebis i lägenheten... hm. Kan man sätta bebisen i tvättmaskinen under tiden?

En perfekt natt

Igår somnade Tilda utan skrik.
Eller, hon skrek i en kvart, sen låg hon och lät sovljud (knarriga aaaaaaaaaaaaaaaaaaa på hela utandningen) i en halvtimme, sen somnade hon.

Hon sov ända till ett, när hon vaknade och fick lite mat. Sen sov hon till fem (fyra timmars sömn i rad för mig = världens lyx, har inte hänt på jag vet inte hur länge). Hon fick lite mat och SOMNADE OM! Sov till sju.

Perfekt. Kan du komma ihåg hur du gjorde, Tildisen? Kan du göra om det? Kanske varje natt?

Det oglamorösa småbarnslivet

"Är det snor jag har där på tröjan? Ska jag byta tröja? Äh, jag gnuggar lite vatten på bara."

Det första ordet

Efter att ha åkt fram och tillbaka till mormor hela sommaren har Tilda sagt sitt första ord. Inte mamma. Inte mormor. Inte pappa eller jordgubbe eller smultron. Utan katt.

Mormor har nämligen två katter varav den ena har tillåtit närkontakt. Det har i sin tur utlöst sprattel och högljudda rop av allra härligaste sort. Och i dag, precis innan vi skulle åka hem, fick Tilda syn på katten. Spratt till och sa "ka".

Fast Tildas pappa hävdar att hennes första ord var sjörövare och att hon sa det för flera veckor sedan.

Flash i parken

När vi reste oss upp efter en stund på en filt i parken i går märkte jag att jag hade suttit med både uppknäppt klänning och uppknäppt bh.

Jaja. Vad gör det om man visar bh:n hit och bröna dit? Det är ju bara käk nu för ti'n.

Lat unge

Tilda gillar att smaka på mat. Hon gillar det massor. Hon vill smaka på typ allt vi äter, och ofta får hon det. Men hon vill inte hålla i det själv.

Stoppar vi mat i handen på henne vet hon liksom inte vad hon ska göra med den. Hon gör inte som med typ ALLT annat, stoppar det i munnen. Nej, istället liksom bara släpper hon.

Det bästa är att dra bak armarna så långt det bara går och sträcka fram huvudet och ut tungan samtidigt. Sen får nån annan stoppa maten i munnen, eller helst hålla maten vid tungan så att det går att amma den.

Hon ser ut lite som en sköldpadda. Förutom att sköldpaddor äter själva.

Semester

Tilda och jag har varit hos mormor på semester. Den har innehållit följande:
- naken rumpa på filt i gräset (härligt!)
- jordgubbar (som Tilda slickar på... typ ammar.)
- badstrand (spännande, glittrande vatten och barn)
- spännande katter (som framkallar ljudet jag tror betyder "vill ha")
- MASSOR av bra sömn. När vi kom hem idag somnade Tilda helt utan skrik i sängen, för tredje kvällen i rad.

Jag vill ha mer semester hos mormor.

Nya morgonrutiner

Det här snurrandet ställer till det lite. det går inte längre att göra som vi alltid har gjort. På morgnarna brukar jag lägga Tilda naken på skötbädden, antingen på badrumsgolvet eller på köksgolvet, lite beroende på hur benägen hon är att vara mer än på syns avstånd från mig. Vi har en såndär uppblåsbar skötbädd från ikea. Men nu går ju inte det längre, för trots kanterna på bädden rullar hon. Då hamnar underkroppen utanför.

Så vad gör vi nu? Lekmattan i vardagsrummet är ALLDELES för långt bort från köket, tycker Tilda. Köket är ALLDELES för litet för att det ska få plats någon skötmatta, tycker mamma.

Nu jäklar snurras det runt

Efter att ha övat i drygt två månader och lyckats en gång mer eller mindre av misstag kan Tilda nu vända sig från rygg till mage. I dag var vi och hälsade på söta fina Maria i hennes hus, och där, på köksgolvet hände det. TRE gånger rullade hon.

Vi applåderade och gjorde high five.

Sen bajsade Tilda i Marias famn. Det blev inga applåder för det.

Röda lockar

Jag har hela tiden önskat att Tilda får sin pappas hår. Och nu verkar det slå in! De tre längre hårstråna på hennes huvud är lockiga!

Det syns jättetydligt när hon är i medljus.

Gravidbantning

När jag var och tränade idag stötte jag ihop med en bekant från det gymmet jag tränade på innan jag började jobba i Norrköping. Hon är grymt vältränad och jag har alltid haft henne lite som träningsförebild. Vi har inte setts på två år. Hon tyckte att jag var mer fit nu än innan jag blev gravid.

Jag blev sjukt nöjd.

Flavour of the day

Vi har gett Tilda smakportioner sen hon blev 4 månader (ok, sen hon var 3 månader och 30 dagar) och det har varit rätt kul. Vi började med sötpotatis, vilket var ganska gott mot slutet av första veckan. Sen blev det potatis som var jätteäckligt och fick henne att kräkas. Sen har vi kört katrinplommonpuré och det är jättegott tycker Tilda, som sträcker ut tungan ner till hakan varje gång en sked närmar sig munnen. Det är nämligen så man äter när man är 4 och en halv månad.

Men det allra, allra godaste fick Tilda smaka på idag. Banan. Det var så gott att hon sträckte sig efter bananen när jag tog bort den från munnen. Sen var det banan överallt. Runt munnen (Tildas mun), i näsan (Tildas näsa) på kläderna (bådas kläder) och i armvecket (mitt armveck).

mammagympa - bebisgympa

Igår var vi på gympa. Bebisen ligger på golvet och spanar in andra bebisar och deras mammor medan mammorna fixar beach 2010 (för inte tusan hinner man till i år).

Sen gick vi hem och la oss på sängen för lite bebisgympa. Bebisen hoppar, står, ramlar, sitter, reser sig och vältrar runt på mammans mage.

Minst lika kul.

huvud axlar tå i mun, tå i mun

Det är så nära nu! Stortån är bara nån millimeter från munnen. Guuuud vad smaskens, Tilda, när du får in den!

(ok, hon har tjuvsmakat. Curlingmamman har hjälp till en gång eller två.)

Tildas nya bästis

Tilda har varit en sån famnbebis den senaste tiden. Därav de sällsynta inläggen på bloggen.

Men nu har Tilda fått en ny bästis: dammsugaren. Hon satt helt själv och tittade, nästan förtrollad, på när pappa dammsög.

Jag tror att jag ska uppmuntra honom att göra det oftare.

Data

nHBJ

Tilda skrev själv!

Sömnsuccé

Efter tre nätter kan den stora sömnkampen inte kallas annat än succé. Första natten tog det en och en halv timme av gråt och skrik innan Tilda somnade i min famn. Andra natten tog det 45 minuter innan hon somnade, till buff i rumpan av pappa, men i sängen. Tredje natten somnade hon på en kvart!

Jag vet inte om hon har vant sig redan eller om det berodde på att vi lyckades lägga henne i precis rätt sekund, när hon var trött men inte övertrött. Oavsett så blev även natten bra. Hon vaknade vid elva och grät i en timme, sen gav jag upp och la henne vid bröstet. Där somnade hon om, och sov i FEM TIMMAR. Sen fick hon lite mat och sov i en och en halv timme till :)

Den oanade konsekvensen av detta blev att vi nu på morgonen försökte lägga henne när hon varit uppe i en och en halv- två timmar, precis som vanligt. Men då var ju Tilda inte det minsta trött. Hon hade ju, precis som mamma, fått sova fem timmar i sträck under natten. Efter tre timmars vakentid sover hon nu i vagnen. Så söt.

Nattrapport

Efter lite funderingar och diskussioner kom vi fram till att Tilda visst får amma på nätterna. Men jag får inte sticka till henne bröstet så fort hon rör på sig för att jag är rädd att hon ska vakna. Två gånger får hon äta.

Natten blev ganska lyckad, tycker jag. Tilda vaknade vid halv tolv, fick lite mat, blev tillbakalagd i vagnen. Sen vaknade hon fyra, åt, blev tillbakalagd, vaknade, bajsade och var vaken till sex när jag tyckte att det var morgon och hon kunde få äta lite igen. Då somnade hon om och sov till halv åtta.

Min man tycker kanske annorlunda. Han fick vara uppe mellan fem och sex och gå runt runt i lägenheten med en bebis som inte sov.

Somna själv

Idag började kampen på riktigt. Den stora sömnkampen. Den blev inställd sist för att Tilda blev förkyld. Men nu har den börjat.

Ikväll somnade hon halv nio i min famn, efter att ha gråtit hela kvällen. Jäklar vad jobbigt det är, när jag vet och hon vet att det bara är att sticka till bröstet så får hon tröst och sömn. Men nu gäller det att tänka långsiktigt.

Bröst är mat, inte sömn. Enligt Bvc-tanten behöver inte fyramånaders bebisar äta på nätterna. Deras lever är fullt utvecklad och kan lagra energi så att de klarar sig över natten. Nattamningarna är alltså bara för tröst, närhet och snutt. De behövs inte. Nu blir det stopp. Inga mer nattamningar, såvida hon inte är hungrig på riktigt. Det gäller att tänka långsiktigt.

Men... Snyft. Ska vi inte amma mer på nätterna? Min lilla bebis blir stor...

Första måltiden

I morgon fyller Tilda fyra månader. Vi fuskade och började med smakportioner idag, för att både mamma och pappa skulle få vara med. Den här veckans meny är sötpotatis.

Det var kul men konstigt. Får se vad hon tycker i morgon.

Vändningen

Äntligen hände det! På föräldragruppen i går vände sig Tilda från rygg till mage helt på egen hand!

Det som krävdes var bebisen N:s blåa fina handduk. Tilda fick tag i handduken med vänsterhanden och det enda sättet att få in handduken i munnen var att vända sig.

Det var också invägning på föräldragruppen igår. Tilda är uppe i modiga 7,6 kilo. Därmed är hon näst tyngst i gruppen. Och fortfarande yngst.

Tildakalas

Idag hade vi vårt andra Tildakalas, det i Stockholm. Det var ett yttepyttelitet kalas, bara för familj och några speciellt utvalda.

Det var så soligt och fint och Tilda var på sitt bästa kalashumör. Hon låg på rygg bland gästerna och visade konster. Greppade fötterna. Dreglade lite. Gurglade. Sånt där sött som bebisar gör.

De andra större barnen virvlade in, badade pool (en såndär liten plastsak, för liten för vuxna, men precis lagom för barn), åt chokladtårta på hela bordet och stormade hem igen.

Och fina presenter fick Tilda, tack snälla söta.

Mössor är bra till mycket. Inte bara är de varma på en liten bebisskalle, de är även gjorda av tyg. Eftersom Tilda vill stoppa allt tyg i munnen har hon börjat dra ner mössan över ögonen och in i munnen.

Det går mindre bra med solhatt.

Tilda och träden

Träd är grejjen. De är så sjyssta, man kan titta på dem, skratta åt dem och prata med dem. Hur länge som helst. Liggandes I VAGNEN.

Sen jag upptäckte det går vi bara promenader i Årstaskogen. När Tilda vaknar ligger hon nöjt kvar i vagnen och spanar in sina nya polare träden. Perfekt.

Fotriktig

Äntligen - Tilda har hittat sina fötter! Fast det verkar mest som att hon får tag på dem av en slump. Eller, händerna och fötterna dras liksom mot varandra, men hon tittar inte på dem. Förutom när hon har på sig sina fina skallertofflor som hon fick av mammas kusin i hej-present. Ena tofflan har en ko, andra ett får på sig och så skallrar de.

Mammas nya favoritkläder.

Fingerfärdig

Äntligen tar Tilda tag i saker framför och ovanför sig. Hon började hos mormor i morse, när hon fick tag på en nalle framför babysittern. Nu ligger hon i babygymmet och tar tag i leksakerna ovanför för första gången.

Nu gäller det att hålla i sin kaffekopp.

Gnäll - bajs

Det händer gång på gång. Och varje gång slår jag mig för pannan och bannar min glömska. Jag berättar för andra att jag alltid glömmer. Skrattar åt det. Ändå verkar jag aldrig lära mig.

Note to self: Om Tilda är gnällig utan uppenbar anledning kommer hon att bajsa inom en halvtimme.

Det är inte ok

Det är inte ok att vakna klockan 5, Tilda. Det är det inte. Det är fortfarande natt klockan fem. Jag lovar. Det är inte morgon förrän tidigast klockan 6, helst sju-halv åtta. Hoppas att du förstår det snart.

Stora läggningskampen

Idag börjar den. Den stora läggningskampen. Vi ska få Tilda att somna själv. Hittills har hon bara somnat vid bröstet, i pappas dansande famn eller i en rullande vagn. Så kan det inte vara för evigt, särskilt inte eftersom hon måste flyttas till en säng när hon kan sätta sig upp. Och eftersom Tilda redan sitter utan stöd kan det bli ganska snart. Då måste det övas.

Idag var första dagen. Det gick åt skogen. Så fort jag la ner Tilda i vagnen skrek hon. Nu dansas det istället.

Snor.

Min bebis har snor! Tilda har fått sin första förkylning och har svårt att andas stackarn. Särskilt när hon äter. Igår fick vi använda både saltlösning och snorsug (nej, det var inte jag som sög, jag har förhandlat bort snorsug och kräks) och hon skrek och skrek. Mitt hjärta brast.

Vad är det förresten med barn och nästorkning? Jag menar, det måste ju vara jobbigare att ha snor hängande från näsan än att någon kommer och torkar bort snoret. Eller?

Perfekta utflyktsmålet

Idag åkte Tilda och jag tillsammans med mormor, moster och en kusin till Zetas handelsträdgård i Skärholmen.

Det var ju värsta bästa utflyktsmålet för Tilda! Att jag inte har tänkt på det förut! Träd och blommor överallt! Hon var ju superlycklig. Helnöjd.

Hon var också helnöjd när vi åkte hem och körde genom Södra länken. Tunnel. Helkul.

Leklåda

Bebisen har fått sin första leklåda! En snygg svart korglåda med lock som kommer att ramla ner och klämma hennes små fingrar när hon kan rota i den själv.

Nåja. Då kan den kanske användas till nåt annat.

Kladdig bebis

Tilda har fått torra fläckar på huden och en del prickar, så vi har börjat smörja in henne med miniderm. Två gånger om dagen ska ett tjockt lager kräm på den lilla kroppen.

Efteråt är hon alldeles hal och kladdig och det fastnar saker på henne.

Vaken

Tilda har börjat vakna mitt i natten. Då vill hon gärna leka nån timme innan hon somnar om. Det tycker mamma och pappa är en usel idé. Det råder nolltolerans mot lek mitt i natten. Därför ligger vi på varsin sida om Tilda och låtsas sova. Medan Tilda leker.

Tildas roligaste leksak alla kategorier är nämligen tyg i alla dess former. Hon drar täcken, filtar, kräktrasor och kläder över huvudet på sig själv, stoppar in det i munnen och har hur kul som helst.

Så för att vara konsekventa i vår nolltolerans måste vi ta bort allt tyg från sängen. Hoppas på en varm sommar.

Hur man får en bebis nöjd vaken i vagnen inomhus

Det tog tre månader att knäcka den nöten. När jag väl upptäckte det, egentligen av en slump, kändes det ändå så självklart. Lägg bebisen invirad i en filt som den kan dra över huvudet på sig själv. Då kan den ligga i vagnen, vaken och nöjd i typ en halvtimme. Uppenbarligen.

Skröllplig igen

Tre månader av bärande, lyftande och alldeles för lite sömn har nog sprungit ikapp mig. Jag är såååååååååååååå skröpplig. Det började med en jävulsk ryggvärk i går eftermiddag, till slut kunde jag inte stoppa in disk i diskmaskinen, än mindre lyfta nån bebis från golvet, så hon fick finna sig i att placeras på högre höjder.

I morse blev jag dessutom sjuk. En mycket mystisk sjukdom. Jag mår yttepyttelite illa och är matt i hela kroppen. Har inte kunnat röra mig, äta eller bära bebis på hela dagen.

Jag saknar min Tilda-liten. Jag vill bära och mysa och gosa och sniffa och pussa.

Ny humor

Min man hävdar att jag sen vi fick barn bara skrattar åt kiss- och bajsskämt. Exempelvis tyckte jag att det var hysteriskt roligt när han stod i badrummet, bytte bajsblöja och sjöng Vanilla Ice hit från 90-talet "bajs, bajs baby".

Jag tror att han kan ha rätt.

Vaccination 1

På sin tremånadersdag fick Tilda sina två första vaccinationssprutor, en i varje lår. Tårarna sprutade! Hon var så ledsen. Pappa fick hålla henne för jag visste inte hur jag skulle reagera... efter sprutorna fick hon tröst vid bröstet och sen var hon glad igen, tack och lov.

Nu busas det i sängen. Tilda har fått tag på en filt och ett täcke och dragit båda över huvudet och in i munnen. Lycka.

Skratt

I går, en dag före sin tremånadersdag, skrattade Tilda högt för första gången. Det hände när vi lekte flygplan. Hehe. Ett något rossligt skratt, men det ska nog ta sig.

Veckans baby

Tilda var veckans baby i P4:s vakna i söndags. Här kan man lyssna på det och så kan man titta på en bild på sötisen också.

Vändning, del 2

Jag vet att det var ett tag sen jag skrev att Tilda var nära att vända sig, men nu är det ännu närmare. (Jag skyller på ett utvecklingssprång med tillfälliga set-backs däremellan.) Igår kväll la jag henne under överkastet på sängen (ja, hon gillar att ligga under saker). Hon låg där och slickade på överkastet och när jag lyfte på det hade hon snurrat nästan hela vägen runt till mage. Underkroppen var helt klart på mage. Överkroppen var väl mer på sidan.

Det hade lätt gått om hon inte hade haft nån högerarm.

Barnvagnsbio

Idag tänkte Tilda och jag gå på bio. Om SF.se bara vill samarbeta vill säga. Det går fortare att blogga än att köpa biljetter till barnvagnsbio.

Rakt ner mellan bröna

Så hände det till sist. Jag lekte flygplan med Tilda och hon kräktes. Rakt ner i min urringning. Som att hon lämnade tillbaka vad hon hade tagit.

Namn på en lillebror

Om Tilda får en lillebror nån dag vet vi redan vad han ska heta.

Bob Chili :)

Just när man trodde sig veta...

Ända sen Tilda föddes har jag slängt med uttrycket "hon brukar", trots att den ena dagen aldrig är den andra lik. Nu när hon snart är 12 veckor tycker jag mig ändå ha spårat vissa vanor hos den lilla. Till exempel att hon sover ett längre pass på 2-3 timmar på förmiddagen och sen sover kortare stunder på eftermiddagen.

Just idag, när jag hade bjudit in mina vänner på fika kl 14 för att de skulle få träffa Tilda vaken, bestämde sig förstås bebisen för att vända på hela dagen. Hon sov korta stunder på förmiddagen och kvart i två somnade hon och sov i tre timmar.

De tålmodiga vännerna stannade länge, ända tills bebisen hade vaknat. Å andra sidan fick de väldigt mycket hembakade sötsaker.

Ett stöd i livet

Vad är det som gör att vissa människor (läs äldre med dåliga ben) tycker att barnvagnar är en utmärkt sak att stödja sig på när man går förbi? Igår när vi åkte tåg skulle en gammal kvinna med rullator gå på tåget före oss. Hon fick hjälp att bära upp rullatorn på tåget och hade stöd av en tågvärd på ena sidan. Med den andra handen stödjer hon sig, ganska tungt, på vagnen.

Jag känner att jag stelnar till. Tittar med ett ansträngt leende på tanten. Det är som att hon har grabbat tag i någon mycket intim del av mig själv.

"Eh, vagnen är nog inte så bra att stödja sig mot" får jag fram "den är inte så stadig". Samtidigt far tanken på mig själv som en överbeskyddande ondskefull person genom mitt huvud. Tanten kan ju faktiskt inte gå. "Stöd dig på mig istället, det är mycket säkrare" får jag fram.

Puh. Jag är en snäll och hjälpsam person trots allt.

Tildas tågresa

Igår var jag och Tilda på utflykt till Norrköping för att hälsa på mina arbetskamrater. Jag var rätt nervös inför resan, det är ändå tåg och mycket amning på offentliga platser och mycket tillfälle till missnöje. Men jag hade med mig de tre B:na barnvagn, bärsjal och Bob, så jag hade ändå förtröstan. Och jag måste säga att det gick över förväntan!

På resan dit sov Tilda tills vi nästan var framme. Sista tio minutrarna satt hon och tittade ut genom fönstret och var jättenöjd. Sen skrek hon när jag la henne i vagnen när vi skulle gå av, men jag satte henne i sjalen och där var hon nöjd. Hon var exemplarisk hela lunchen, även om hon hade kunnat avfyra några fler leenden. Även fikat klarade hon galant och hon var mycket nöjd med sina fina presenter.

Hemresan hoppades jag att hon skulle sova igenom, men icke. Tilda vaknade när tåget lämnade Norrpan men var med en del underhållning på det stora hela nöjd. Vi fick även tillfälle att testa skötbordet. Det var litet, men toarullen var tydligen intressant och värd att prata med.

En egen viktkurva

Idag vägde vi Tilda igen. Tio veckor och fem dagar gammal vägde hon 6,6 kilo. Det är ganska mycket, men Tilda följer sin egen viktkurva, förklarade bvc-sköterskan.

Jag är lite orolig för att hon börjar bli smalare. Hon har fortfarande dubbelhaka, men dubbelnacken har försvunnit.

Å andra sidan är det ju roligt att veta att hon har en hals.

Bråda tider

Oj oj oj vad Tilda har att göra! Hon övar fortfarande på att kunna vända sig från rygg till mage, samtidigt har hon börjat använda sina händer och lyckas då och då få tag på saker och stoppa dem i munnen. En gång har hon till och med lyckats åla sig fram till lejonet i babygymmet och fånga det med munnen. Då blev hon så glad att hon spratt till i hela kroppen och började skratta. Så hon tappade lejonet. Frustration.

Inte undra på att hon sover dåligt.

Rulla runt

Tilda övar och övar. När som helst kommer hon kunna vända sig från rygg till mage! Nu är hon arg för att det inte går... måste nog plocka upp henne...

Fortsättning: curlingförälder. Jag hjälpte henne att rulla. Resultat: fantastiskt nöjd bebis.

Nya kunskaper

Nu har jag inte hunnit blogga på så länge att jag får lov att bara rada upp Tildas nya kunskaper. Nio veckor gammal kan hon:
- hålla huvudet själv när man drar henne till sittande i händerna (favoritställning)
- jollra långa meningar
- prata med gosedjur
- prata med babygym
- bajsa på skötbordet (ok, det kunde hon förut också men nu har det blivit mer av en vana)

Hon börjar också öva på att använda sina händer och griper tag i saker med flit. Men hon ser fortfarande lite ut som en gubbe med fjunet längst ner bak i nacken.

Vagnval

När vi köpte vagn valde vi en fin liten cityvariant med svängbara framhjul. En sån vagn som funkar bra på stadens asfalt och i trånga butiker. Vad gör det att den är lite svårkörd på skumpiga skogsstigar när man bor i storstaden?

Inte kunde vi veta att vi skulle få en off road-bebis.

Fin liten klänning

I flera veckor (faktiskt i en månad ungefär) har jag försökt få på Tilda en klänning. Alltså, jag har inte hållit på en månad att ta på henne klänningen, men jag har försökt klä henne fin vid olika festliga tillfällen utan att lyckas. Antingen har festligheterna ställts in eller så har jag inte hunnit få på henne klänningen innan festligheterna är över.

Nu stundar ju påskens tid och klänningen har åkt fram ur garderoben igen tillsammans med ett par strumpbyxor. Ynkligt små strumpbyxor. Och klänningen är nog inte heller tillräckligt stor om man tänker efter.

Tur att bebisar bara ser fåniga ut i klänningar.

Grattis Tilda!

Idag fyller Tilda två månader! Hipp hipp hurra! Det har hon firat genom att ha en ovanligt näringskrävande morgon. Famnen is da shit.

Fast för tillfället är det regnpromenad med pappa som gäller. Det är också mysigt. För mig i alla fall.

Dubbelhakor

Ok, nu känns det lite som att jag obsessar över Tildas valkar, men det här är ett riktigt problem. Vi blev tillsagda på bvc att vi ska lufta Tilda under dubbelhakorna, eftersom det är svårt att göra rent och torka torrt där.

Hm. Hur luftar man under dubbelhakor? När hon ligger eller sitter normalt är det omöjligt. Det går liksom inte att komma in. Möjligen lite om hon ligger ner och jag böjer bak hennes huvud. Men det är ju inte bekvämt särskilt länge. När vi ammar kan jag dra lite i huden så att det kommer in lite, lite luft, men det är minimalt.

Tips, anyone?

Mänsklig napp

Tilda tycker tydligen att det bara går att sova med ett bröst i munnen igen. Har suttit i soffan med sovande bebis i en timme nu. Så fort jag gör minsta antydan till att ta bort bröstet tittar hon och börjar söka efter bröstet som en utsvulten fågelunge. Som att hon vill säga "jag sover inte jag bara vilar lite".

Ungefär som jag själv när jag blir påkommen med att sova vid olämpliga tillfällen.

Utvecklingsfas nr 2

Vi tror att Tilda har hamnat i utvecklingsfas nr 2, mönstervärlden (vi följer slaviskt boken Att växa och upptäcka världen). Hon sover sämre, skriker vid helt nya tillfällen och är jättenöjd så fort hon kommer upp i famnen. Hon har börjat med några nya ljud också.

Däremot har hon inte upptäckt sina händer och fötter, något som tydligen ska ske vid den här tiden. Därför övar jag jättemycket på det med henne. Titta här, Tilda, en hand! Det är din hand! Säger jag. Tilda tittar på lampan. Kolla här, en fot! Vems fot är det? Säger jag. Tilda gurglar och tittar på bokhyllan.

Jaja. Man kan ju inte vara bra på allt. Och hon väger ju ändå 6 kg.

Tvåmånaderskontroll

Idag var Tilda på tvåmånaderskontroll.

Hon var perfekt.

Sömn föder sömn

Jag har fått en uppenbarelse. Ju mer Tilda sover, desto mer sover hon!

I går var ett utmärkt exempel på ett bra sovdygn: Tilda vaknade vid sex, somnade igen vid åtta, sov till tio, var vaken en timme, sov mellan elva och ett, var vaken en och en halv timme, sov två timmar, var vaken ett tag, gick på promenad och somnade igen, var vaken nån timme till innan hon somnade för natten vid nio. Sen sov hon till tre innan hon ville ha mat. Perfekt!

Ett problem bara är att om hon slår upp ögonen när hon har lagt sig för natten och det är ljust, så börjar hon titta på saker och somnar inte om. Dessutom vill hon ha sällskap i sängen när hon sover där. Så vi fick ligga vakna i mörkret i sovrummet från nio-tiden.

Får jobba på det där tror jag.

Förtydligande angående tjocka Tilda

Jag har skrivit flera inlägg om Tildas vikt den senaste tiden. Jag vill bara förtydliga att det inte på något sätt är kritik mot Tildas kroppshydda. Jag är mycket stolt över att ha en bebis som väger mer än sina gelikar. Så det så.

Dessutom gör hennes matlust att jag kan fika lite mer. Ta en kaka till, liksom.

Grädde i brösten...

... är vad jag måste ha. Tildas viktkurva pekar rakt uppåt. Drygt sju veckor gammal väger hon 5,94 kilo. En liten klump med andra ord.

Guldklump.

Tjock-Tilda

Tilda har blivit jättetjock. Hon har både dubbelhakor och dubbelnacke. Hon har växt ur en hel del kläder i storlek 56. Nu har vi plockat fram storlek 62. De är för bebisar som är 2-4 månader.

Tilda är 7 veckor i morgon.

vem ska sova?

Tilda vaknade klockan sex i morse. Jag hade inte alls sovit klart och försökte något desperat söva henne med bröstet. Det funkade inte.

På en dryg timme har hon nu

1. bajsat ner hela skötbordet
2. gurglat lite i babysittern
3. ätit
4. somnat

Dessutom sover hon nu naturligtvis i min famn så att jag själv inte kan gå och lägga mig. Tur att hon är så söt.

Föräldragrupp

I går var jag och Tilda på vår första föräldragrupp. En trevlig tillställning där man ska träffa andra mammor och bebisar från sitt närområde.

Tilda var yngst med sina dryga sex veckor. De två äldsta var 3 månader och sen fanns det några däremellan.

Tilda var störst med sina dryga sex veckor. Helt klart tjockast.

Första resan

I helgen var Tilda på sin första resa. Vi åkte till svärföräldrarna i Borås och hälsade på. Tilda gillar att åka bil. Eller, rättare sagt, Tildas föräldrar gillar när Tilda åker bil. Hon sover så gott! Hela vägen till Jönköping på vägen ner och hela vägen hem på vägen upp, men en kort paus för fika hos bekanta i Norrköping.

Så nu måste vi ju köpa en bil. Så att Tilda kan sova i den. Och så ska vi köpa en hiss också, så att vi inte behöver bära upp liften för alla trapporna så att Tilda vaknar när vi har varit på promenad.

Min nya bästis

Vi har pga diverse sjukdomar inte haft någon babysitter till Tilda förrän nu. Herregud, varför gick vi inte och köpte en för tusen spänn istället för att vänta?

Tilda vaknade som vanligt med ett tjut i morse, mungiporna ner i armhålorna. Pappa gick upp med henne och satte henne i babysittern. Förtjust joller. Mamma duschade, pappa åt frukost, mamma åt frukost. Fortfarande nöjd bebis. Enda gången hon blev missnöjd var när pappa lyfte upp henne och försökte ha henne i famnen en stund.

Sen somnade hon. I sittern. I love sittern.

Roliga lekar

Tilda och pappa har kommit på en jätterolig ny lek. Tilda ligger på sängen eller i knät och så tar hennes pappa tag i hennes fötter och skakar dem jättemycket samtidigt som han säger frrrr.

Tilda skrattar och skrattar.

Fan vad sjysst att vara så lättroad.

Sjukdomar

Den går tydligen inte att undvika, magsjukan som har däckat halva Stockholm. I natt var det min tur.

Eftersom jag har en enorm kräknoja låg jag kvar i sängen hela natten, blundade och vägrade kräkas. Det funkade faktiskt. Tack och lov hade jag världens snällaste bebis under tiden. Hon var nöjd med pappa, sen ammade hon jättesnabbt, somnade och sov sex timmar i sträck. Fast egentligen vaknade hon inte ens då, det var jag som vaknade och stoppade in bröstet i munnen på henne för att jag tyckte att det var på tiden att hon åt. Sen sov hon vidare till halv åtta.

Hela dagen idag har hon också varit en liten ängel, fullkomligt nöjd med att bara ligga bredvid mig i sängen och gurgla.

Fast att bebisen är nöjd är inget man kan säga högt. Don't wanna jinx it.

Lördagsnöje

Tilda: Melodifestivalen? Nej mamma, vi kan väl hänga i badrummet hela kvällen istället och kolla på kakelplattorna och torktumlaren?

Tja. Vad ska man göra? Hon skrattar ju högt för sig själv när hon är därinne.

Lördagslyx

Förr i världen när jag var ensam hemma en lördagkväll brukade jag alltid skämma bort mig själv. Jag lagade en god middag och köpte gott vin som jag avnjöt till en film som inte maken vill se.

Nu för tiden när jag är ensam hemma en lördagkväll blir det fryst färdiglagad från ica och ett glas vatten. Om bebisen sover. För att lyxa till det lite har jag köpt en Ben & Jerrys half baked.

Hoppas jag hinner äta innan bebis vaknar!

Betydelsen av bajs

Alla småbarnsföräldrar snackar bajs. Bokstavligt talat. Det gör vi med. Inte ens i kiss- och bajsåldern tror jag att jag använde ordet bajs så mycket som jag gör nu.

Har hon bajsat? Hon har bajsat. Kan du byta bajsblöja? Vill hon bajsa? Behöver du bajsa, Tilda? Ska jag hjälpa dig?

Och ärligt talat, innan jag fick barn fattade jag inte varför det var så viktigt med bajs. Nu förstår jag.

Bajs är ju nyckeln till bebisens humör.

Retfullt

Tilda sov jättedåligt i natt. Hon somnade för en gångs skull ordentligt i hyfsad tid, men hela natten har hon gnytt och snott runt, vilket ju gör en mamma alldeles orolig så det blir omöjligt att sova. Därför har hon ammat i stort sett hela natten.

Vid fem-halv sex tyckte Tilda att det var dags att vakna och vara pigg. Hon låg ganska länge nöjd i sängen medan jag låg bredvid och bönade och bad att hon skulle somna. Men icke. Sen kräktes hon i sängen. Inte så konstigt med tanke på hur mycket mat jag hade stoppat i henne under natten.

Vi fick gå upp och jag tänkte att det var lika bra att äta frukost. La bebis i liften. Satte på kaffe, gjorde mackor och hällde upp fil. Bebis glad och jollrig och vaken. Satte mig vid bordet för att äta. Bebis somnade.

Så nu sitter jag här. Trött men koffeinpåverkad och bloggar istället för att sova.

Eller kanske samma gamla...

Ok, nu är det inte så gulligt med Tildas kräk längre. Det luktar illa och hamnar överallt. I håret till exempel och där blir det ju liksom kvar för så jäkla mycket tid finns inte till att duscha.

Men jag antar att jag vänjer mig. Jag hoppas att jag vänjer mig. Annars får jag återgå till den ursprungliga planen att klä in hela mig alt. hela bebisen alt. hela lägenheten i plast.

Träning!!!

Idag ska jag få gå och träna för första gången efter förlossningen. Det är exakt fem veckor sedan värkarna satte igång och jag känner mig pigg och stark! Eller, tja, stark och stark. Med tanke på att jag bara gick upp 11 kilo under graviditeten har jag troligen tappat rätt rejält i muskelmassa. Jag kommer väl orka dra typ tre kilo med ryggen.

Vi har värsta planen för att jag ska komma iväg, jag har redan ätit frukost och gjort mig i ordning medan pappa och Tilda sovit vidare. Nu ska jag amma och sen ska Tilda gå på promenad med pappa och sova i nån timme eller två medan jag tränar.

Det gäller bara att Tilda är med på den planen också. För det mesta verkar ju hon ha en helt egen agenda.

Förvånande beteende

Rubriken syftar på mig själv. De som känner mig vet att jag har oerhört svårt för kroppsvätskor i allmänhet, kräks och snor i synnerhet. Även hos barn. Jag har faktiskt oroat mig för hur jag ska kunna ta hand om en liten bebis som kräks och snorar och egentligen bytt bort allt kräks till pappa.

Häromdagen fann jag mig själv sittandes på toalocket i badrummet med Tilda i knät, där jag omsorgsfullt torkade bort snor blandat med kräk som runnit ut ur hennes lilla näsa.

Det som kommer från Tilda kan liksom inte vara äckligt på något sätt. Mycket märkligt. Men ändå så praktiskt!

Nya färdigheter

Tilda har lärt sig flera nya saker de senaste dagarna: hon kan typ gripa efter och få tag i mitt hår och pappas skägg. Hon har börjat dregla jättemycket (ja, det är en färdighet om någon undrar) och så har hon till föräldrarnas stora förtjusning hittat en ny favoritställning: hängandes (fortfarande) på armen.

Bvc besök, en månad

I går var vi på bvc igen. Tilda somnade på vägen dit och blev jättearg när vi väckte henne för att klä av, dra och slita för att kunna väga och mäta. Vi fick avsluta med en lång tur i vagnen för att hon skulle få vila ordentligt. Gårdagens mått:
vikt: 4850 g
längd: 54,5 cm
huvudmått: 36,9

Hon ligger alltså över normalkurvan i vikt. Hehe.

Rätt ska va rätt!

Moster (=jag) om yngsta systersonen i sin nya, bruna, lurviga overall: Men vad söt, han ser ju ut som en nallebjörn!
Mellansystersonen: Det är ingen nalle, det är en bebis!

Mormor till Tilda: Hej min lilla pussgurka!
Samma systerson: Hon är ingen gurka, hon är en bebis!

Han är mycket bestämd på den punkten, mitt mellersta systerbarn.

Goda råd

Barnmorskor och instruktionsböcker om barn ger så goda råd. Som att bebisen kan amma tills den släpper själv. Eh... vaddå släpper? Eller att man kan låta bebisen sova i sängen med föräldrarna om man bara gör en egen liten bädd åt den, med ett eget litet täcke.

De ger däremot inget svar på hur den lilla bädden ska få plats i min armhåla, där bebisen uppenbarligen vill sova?

Nappövningar

Det vore så skönt om Tilda ville suga på napp. Det skulle bespara mig mycket slitningar på kvällarna. Dessutom tror jag att hon skulle sova bättre om hon fick nåt att suga på när hon vaknar och är orolig och börjar smaska på sina händer. Men Tilda vägrar.

Vi har prövat med tre olika sorter och alla har ratats. Den ena sorten slickar hon lite på. I natt till och med somnade hon när hon slickade på den. Det måste ju ändå ses som en framgång.

Axelbebis

Det enda stället Tilda vill vara på är axeln. Helst pappas. Pappa efterfrågar nu en babybjörn för axeln. Annars har han nämnt något som heter v-bag och som man sätter filmkameror på. Den funkar tydligen så att den har små kulor i sig (som en saccosäck typ) som man kan forma efter bebisen och så har den också nån slags vacuum-funktion så att det man stoppar ner sitter fast. En vacuum-bebis.

Jag är skeptisk.

Rött och rosa

I lördags fick jag så god mat. Rosa lamm och rött vin. Smaskens!

Stora tummar

Idag begav vi oss till Ringen för att kolla efter lite nytt åt Tilda och lite nytt åt mamma. Mamman hade nämligen stort behov av nya byxor. Alla de gamla är för små och av mammabyxorna kan jag bara ha ett par och när Tilda har kissat och bajsat och kräkts på det paret behöver jag ett annat par att byta till.

Så det blev H&M. Tog lite olika storlekar med mig in i provrummet, men samtliga hade 32 i längd. Det har funkat förut. Inte nu. Jag drunknade. Hela mina ben liksom försvann och av fötterna syntes inte ett spår.

Alltså, jag kanske har missuppfattat det här, men mäter man inte jeansstorlekar i tum och är inte en tum alltid en tum? Eller har H&M råkat anställa en designer med extremt stora tummar?

Rensning

Tilda är så stor! Tre veckor redan och idag har vi fått plocka bort de minsta kläderna i storlek 50. Hon har för stort huvud. Det går inte att trä de små bodysarna på henne.

Och det är inte konstigt att hon växer, hon äter ju upp hela mig. Så jag måste nog gå och ta en bit prinsesstårta till. Och kanske en kokostopp.

Tre veckor!

Hurra hurra, Tilda är tre veckor idag (och mamma blir 34, men det är mindre viktigt).

Nu är jag helt hundra säker på att hon ler på riktigt och med flit och vilje! Hon tittar mig i ögonen och ler med hela ansiktet. Så sött! Och så begåvat, hon är ju bara tre veckor! Hon kan också jollra rätt bra nu och är förstås bäst och sötast i hela världen. Puss.

Morgonhumöret

Morgonsurheten hos Tilda verkar bara eskalera. Hon kan ligga i en halvtimme upp till en timme innan hon egentligen vaknar och dra ner mungiporna i armhålorna. Vi vet inte vad vi ska göra - ska man väcka henne när hon sover för att hon verkar olycklig eller ska man vänta tills hon vaknar, för hon sover ju faktiskt, och låta henne vakna med förtvivlade skrik tills man lyfter upp henne i famnen?

Det bästa hittills, som jag kör med på nätterna, är att lägga henne vid bröstet innan hon har vaknat och låta henne vakna med bröstet i munnen. Men det kan man ju inte göra alltid. Eller?

Världens smartaste och bästa bebis

Jag är helt övertygad om att min bebis nu har tagit det första utvecklingssprånget. Vid endast två och en halv veckas ålder istället för fem. Jag har följande bevis:

Hon har varit klängig i flera dagar, skrikit och velat ligga vid bröstet oavbrutet.
Hon har haft svårt att sova och inte kommit till ro.

Idag är hon lugn och glad och har lärt sig massa nya grejjer som att jollra och titta på ett nytt sätt och skratta med både mun och ögon.

Helt klart utvecklingsfas. Eller så hade hon bara ont i magen.

Amningskoma

När man ammar har man gröt i hjärnan. Det vet ju alla. (Det förvirrade tillståndet kan ju absolut inte bero på sömnbrist.)

I alla fall skyller jag helt och hållet på bebisen för att jag fick hjärnsläpp och glömde min bankomatkod i flera dagar.

Jag mindes den inte igen förrän min man frågade varför jag inte hade bytt från den koden som banken bestämde till en egen som var lättare att komma ihåg. För att koden banken bestämde var så enkel, det var ju...

Nu har jag skrivit ner ALLA koder på ett säkert ställe. Just in case. Det gäller bara att komma ihåg vart de olika koderna går.

Klängbebis

Tilda har bara velat vara i famnen de senaste dagarna, helst bara ligga vid bröstet. Hon har lugnat sig något när hon fått dansa till Bob Marley med pappa, men sen skriker hon tills hon får amma igen. Eller, amma och amma, hon ligger mest och snuttar och halvsover. Så fort jag tar bort henne från bröstet vaknar hon.

Igår trodde jag att det skulle bli en helt sömnlös natt. Tilda ville bara snutta, vägrade ta nappen och vaknade så fort vi la ner henne. Jag var helt slut, så jag la mig i sängen och ammade tills hon somnade. Vid halv tolv sov hon äntligen och sov faktiskt ända till tre-halv fyra nånting. Sen somnade hon igen och sov till kanske fem och sen till sju. Då bajsade hon. Precis när vi hade bytt blöja.

Det är så hemskt när hon är ledsen, det kommer små tårar från hennes söta ögon och hon skriker och skriker.

Vid sju verkade hon i alla fall vaken, så jag gick upp och åt frukost, drack kaffe. Då somnade hon riktigt gott i liften på köksbordet.

Nu får jag sitta här. Om jag flyttar liften är jag rädd att hon vaknar och jag vågar inte lämna henne på köksbordet. Ingen vila för mamma.

Nåja, det är ju bättre än att hänga på toaletten i alla fall.

Bakochfram och tvärtemot

Vår bebis har uppenbarligen inte läst instruktionsboken.

Tilda och Bob

När Tilda är arg/ledsen/skriker av nån anledning vi inte känner till, så finns det ett sätt som nästan alltid funkar. Att dansa med pappa i köket till Bob Marley.

När Bob och pappa sjunger "excuse me while I light my splif" tystnar Tilda.

Pust!

Tilda har varit en famn och skrikbebis i två dagar. Jag har suttit fast i soffan med en bebis i famnen. Hon har utvecklat sina lungor och fått en helt ny röst. Nu kan hon skrika. Ordentligt.

Det verkar som att hon har svårt att få ro och somna. Hon somnar lätt, drömmer och vaknar. Sover kanske en halvtimme åt gången efter att ha ätit, sen vaknar hon. Hon måste vara jättetrött, stackars liten. Inte konstigt att hon vill ligga vid bröstet hela tiden. Hon har käkat så mycket att jag har fått ta till plastbrösten igen.

Bvc besök 15 dagar

Tilda äter duktigt! Hon vägde 4030 gram och var 53,5 cm lång. Det är över medel på båda!

Bvc besök idag

Idag ska vi gå till Bvc för första gången. Vi har bara haft hembesök tidigare. Det ska bli så spännande att se vad som har hänt! Jag tror att hon är minst en meter lång och väger 30 kilo. Det känns i alla fall som att hon har vuxit så mycket. Hon kan nästan sitta i mitt knä och amma nu. Nästan.

Ok, jag håller ju i henne och hon når inte riktigt upp kanske men nästan.

Morgonsur

Tilda är otroligt arg när hon vaknar. Hon gillar inte alls att vakna. Det bästa är att väcka henne genom att lägga henne till bröstet precis innan hon vaknar. Då blir hon glad.

I natt har hon sovit FEM timmar i sträck och sen åt hon lite, sen sov hon två timmar till, åt lite och nu sover hon igen.

Det kan bero på att hon typ inte sov mer än en halvtimme i sträck på hela dagen igår. Dessutom tömde hon helt mina reserver genom att vilja amma en gång i kvarten hela kvällen.

Men nu är det fullt igen!

Två veckor

Idag fyller Tilda två veckor! Hurra hurra!

Häromdagen kom jag på mig själv med att tänka på när vi var på Granit och kollade på prylar till badrummet för ett tag sen. Vi var på nedervåningen på Granit Götgatan. Hur kom vi dit ner med Tilda i vagnen? Tänkte jag. Sen kom jag på att det var ju innan hon fanns.

Tänk att det har funnits en sån tid, innan Tilda hade kommit till oss. Märkligt.

Ny dag, nya lärdomar

Man lär sig saker varje dag. Vi har till exempel lärt oss att om man lägger bebisen på en såndär plastskyddsgrej från ikea utan en filt emellan, och bebisen kissar, så ligger den sen i en sjö av kiss.

Ögonbindel

Tilda har börjat intressera sig för massa annat när hon ammar. Hon böjer huvudet bakåt och spanar in väggen eller nåt annat spännande. CD-hyllan till exempel. Samtidigt saktar hon ner i ätandet, ibland släpper hon så att det flödar mjölk ned för sidan på mig. Och det handlar inte om att hon inte är hungrig, favoritobjektet är nämligen sänggaveln och den stirrar hon på mitt i natten efter att inte ha ätit på fem timmar.

Det leder ju iofs till att hon får rätt böj på nacken.

Liggläge

Jag la mig på sängen för att prata med min man som låg på madrassen på golvet (Vi har en 1,40 säng och får inte plats alla tre).

Oj då, kom jag på helt plötsligt, kolla hur jag ligger! På mage!

Annars kan jag inte säga att man har sådär jättemånga fler ställningar att välja på när man ammar jämfört med när man är gravid. Med de här enorma brösten är det rygg som gäller.

Oj, vilken promenad!

Efter att ha sovit så mycket i natt tyckte jag att vi skulle våga oss på en långpromenad, ända till Skanstull och handla fattigmansmat på Ringen för våra sista slantar.

Det går ju inte att gå den vanliga vägen, för den börjar med en stig med rötter och stenar på. Så vi fick gå en omväg. Och jag är ju inte jättesnabb, även om jag börjar närma mig normal takt igen. Så det tog 40 minuter.

Det är bara dubbelt så lång tid som f.g. (före graviditeten).

Jubel!!

Nattens sovning: 1x4 timmar + 2x2 timmar! Jippey! Pappa har fått sova ostört HELA natten (med undantag från att han vaknade av gnyn) för Tilda har bara ammat och sen somnat igen utan att behöva vyssjas och vaggas.

Nu Tilda, nu har vi hittat nåt riktigt bra här. Håll dig till det här schemat nu för då blir alla så glada!

Matvanor

Jag antar att min mage är i korrelation med Tildas. Mat jag tidigare kunde äta utan problem ger mig numera problem. Starka kryddor och bönor till exempel (ja, syster, du hade rätt, inget vad var det jag sa behövs ;)). Tilda har varit vaken i typ ett dygn. Hon kommer inte till ro, somnar tio minuter eller en halvtimme för att sen vakna igen, ligga och gny och vrida och vända sig.

Hos mig får hon ännu mindre ro, då vill hon bara äta så pappa får vara uppe och mysa HELA nätterna. Då är hon nöjd. När hon får ligga på pappas bröst.

Från och med nu är det bye bye chili, hello buljongkokta grönsaker. Mums.

Utflykt

Idag var Tilda vaken utomhus för första gången. Det snöade och var ganska jobbigt tyckte hon. Efter ett tag somnade hon och vi var ute och promenerade i 45 minuter. Jag gick förhållandevis raskt. Så raskt att det kändes naturligt att svänga på armarna. Det är nämligen en sak jag har lagt märke till under de månader jag har varit långsam, att när man går sakta har man ingenstans att göra av armarna. Det känns helt onaturligt att svänga lika långsamt på armarna som benen rör sig. De måste liksom bara hänga rakt ner. Jättemärkligt.

Fira!

Idag har vi firat. Firat Tilda och alla hjärtans dag. Mamma har druckit champagne och ätit råbiff! Smaskens. Nu vågar jag inte hålla Tilda annat än när jag sitter mitt i sängen.

Första badet

Idag har Tilda badat för första gången. Det tyckte hon var mysigt. När hon väl kom i badet vill säga. Först klädde pappa av henne och la henne på skötbordet medan jag fyllde på vatten i badbaljan. Sen bytte vi plats för att pappa skulle flytta den vattenfyllda badbaljan. Då bajsade Tilda.

Snabbt försökte vi torka upp och av henne för att badvattnet inte skulle svalna. Sen tog pappa upp henne för att lägga henne i vattnet. Vi skojade lite om att han höll handen under rumpan ifall att hon skulle bajsa igen. Så fort hon hade hamnat i vattnet kom det ju förstås.

Upp med bebisen, ut med vattnet och i med nytt vatten (utan att kasta ut barnet med badvattnet) medan Tilda låg och småskrek på skötbordet, naken och halvblöt.

Sen gick det bättre. Med stora ögon kände hon på vattnet i baljan och hon verkade mycket nöjd över att bli tvättad av mamma och pappa.

Sen fick hon ligga naken lite. Det gick i tre sekunder, sen kissade hon.

Uppäten

Jag blir helt uppäten. Slurp säger det. Tilda växer och växer och jag håller på att försvinna.

En ängel

Vår bebis är en sovande ängel. I alla fall vissa nätter. Eller, i alla fall var hon det i natt. Mamma fick sova säkert först fyra timmar och sen kanske två timmar till och sen en timme till. Sen gick vi upp och åt frukost. Först Tilda, sen jag, sen Tilda. Och sen Tilda. Jag kom på värsta braiga knepet, först matade jag henne med silikonbröstvårtor för att hon skulle bli hyfsat mätt, sen övade jag utan. Då var hon mycket lugnare och lät mig fixa och trixa och dra i läpparna och lägga om så att det skulle bli rätt.

Pussgurka.

Hipp hipp hurra!

Idag fyller Tilda en vecka! Tänk att hon har funnits så länge. En hel vecka! Och tänk att hon har funnits så kort. Det känns ju som att hon alltid har varit här.

Kärlek och lycka. Till Tilda och till min man.

Nya bröst

Jag har fått ett par silikonbröst av min man. Eller fuskbröstvårtor rättare sagt. De är en gudagåva.

Sen skojade vi till det på facebook. Ändrade vår status till "har köpt silikonbröst till sin fru" respektive "älskar sina nya silikonbröst" exakt samtidigt. Det tyckte vi var roligt.

Viktkurva

Nu har vi slutat mäta och väga mig. Nu mäter och väger vi Tilda istället. Hon är en jättetjock bebis redan, bara 6 dagar gammal. Dubbelhaka, dubbelnacke och tjocka tjocka lår och armar. Kurvan är som en svart skidbacke:
0 dagar gammal: 3395
4 dagar gammal: 3480
6 dagar gammal: 3600

Inte illa... Tilda kan käka, har vi konstaterat. Nu ska bara mamma lära sig amma också. Puh.

Varm om stjärten som en sommardag...

Kissar bebisar hela tiden eller väntar de tills de ligger nakna?

Flera gånger

"Ett spädbarn som ammas kan bajsa från en gång per vecka upp till flera gånger per dag."

Vad mer exakt innebär flera gånger? Min bebis har bajsat fem gånger idag. FEM. Och dygnet är inte ens slut.

Svaga Linda

Fem dagar efter förlossningen är jag fortfarande sååååååååååååå svag. Helt skakis. Jag äter som en häst, men det gör å andra sidan Tilda också. Jag var inte riktigt beredd på det.

Jag menar, jag fattade ju att jag skulle bli trött och behöva tid för att återhämta mig, men jag trodde mer att det skulle handla om fysiska ting, typ sår och sånt. Det har jag ju också, men mest är jag bara så matt och svag. Jag blir anfådd av att dra vagnen uppför en backe, benen orkar inte röra sig snabbare än under slutet av graviditeten och efter en kort tur på stan kan jag inte göra nåt annat än att ligga ner. Kroppen skakar, särskilt benen och jag orkar inte ens höja rösten.

Tänk de som då dessutom har ett eller två andra barn att ta hand om. Vilka hjältar!

Nya tider - nytt namn

Hm. Vad ska bloggen heta nu?

Ett praktexemplar!

Jag har haft en skolboksförlossning och fött en genomsnittsbebis. En stark liten krigare. Tilda.

Värkarbetet satte igång vid sju i onsdags morse. Klockan nio på kvällen gick vattnet och kvart över elva var vi inne på förlossningen. Vid tolv var jag öppen 4 centimeter och sen öppnade jag mig en cm i timmen, precis som man ska. Vid halv fyra satte krystvärkarna igång och en ungefär en timme senare fick jag börja krysta. Efter en timmes krystning kom hon ut, världens vackraste. Ett gram under genomsnittsvikten och en centimeter kortare än genomsnittslängden.

Hon fattade genast tag om mitt bröst och började amma på precis rätt sätt. Fattade galoppen på en gång. Sen låg hon nöjt hos pappa en halvtimme medan mamma fick några stygn under lustgasens inverkan.

Uppe på BB visade hon upp sina konster för barnläkaren, hon höll hårt med händer och fötter och reste sig nästan på alla fyra och höll upp huvudet själv. När vi tog puk-blodprovet bara sov hon utan att reagera på att hon fick en tjock kanyl i handeln. Sen vid utskrivningen hade hon bara gått ner 3,5% av sin vikt.

Tre och ett halvt dygn gammal ammar hon rikligt och sover länge. Hon tycker om att ligga vid bröstet och snutta, men det börjar gå bra att lägga henne själv i vaggan när hon har somnat. Hon börjar vara vaken korta stunder mellan mat och vila och är pigg och nyfiken.

Lycka!

Jag har slutat vänta

Den 5 februari klockan 05.30 kom våran dotter till världen. Hon vägde 3395 gram och var 49 cm lång. Världens underbaraste, bästa och sötaste bebis.

12 timmar...

Jahapp. Då har det gått tolv timmar med mer eller mindre regelbundna värkar. Så fort jag sätter mig eller lägger mig ner verkar de stanna av. Så nu står jag upp tills jag har fött barn.

Det är nåt på gång

Alltså, det är ju nåt som händer nu. Jag blir så frustrerad för det går så långsamt. Vaknade vid sju i morse av ont i ryggen och fram till halv nio hade jag kanske fem eller sex värkar. Det fortsatte och de blev tätare under förmiddagen, som mest med 5-10 minuters mellanrum.

Sen slutade de. Vi satte igång att dansa, studsa, tog en promenad och då fick jag fler sammandragningar igen. Sen la jag mig och vilade lite och då slutade det IGEN.

Är det på riktigt eller är det fuskisar? Jag vet ju inte... har ju inte gjort det här förut... men nu ska jag upp och röra mig igen så får vi se vad som händer.

En vecka över...

Då har det gått en vecka över tiden - och kolla - siarbebisen är född! Det flyter ingen bebis i bubblan längre.

Vad kan det innebära? Spänningen är olidlig... hehe.

S, s och s

Under dagen har det hänt massa bra saker på S. Sol, semla, sällskap av syster till exempel. Och slempropp. Jag tror att den börjar ramla ut.

Har också varit på apoteket och köpt ett gummiband för att träna ryggen med, den känns faktiskt lite bättre redan ;-)

Hos barnmorskan gick allt bra, bebisen for runt och gömde sitt lilla hjärta när hon försökte buffa på den. Den låg som vanligt med ryggen åt min högra sida, sen vände den ryggen inåt när vi störde. Sötis ville vara ifred och sova.

På torsdag morgon ska jag ringa sös och och säga att jag behöver tid hos specialistmödravården. Om inte slemproppstecknet innebär förlossning innan dess vill säga!

Skröppligare och skröppligare

Jag blir bara i sämre och sämre kondition känns det som. Ju mindre jag kan röra mig, desto sämre mår jag. Vill ut i solen idag, men måste vänta eftersom jag ska till BM i eftermiddag. Jag vet att jag inte orkar två turer ut.

Jag har nu också fått jätteont i ryggen, på vänster sida, förmodligen för att jag ligger ner för mycket. I går försökte jag bota det onda med de enda metoder jag känner till. Först gjorde jag ett yoga-pass. Sen bad jag om massage, vilket inte hjälpte ett smack. Sen byggde jag ett hemma-gym med en pall, en verktygslåda och två böcker. Där gjorde jag diverse rygg och axelövningar som jag hoppades skulle hjälpa. Det gjorde det inte. Jag har lika ont idag. Om inte mer.

Jag vill röra på mig!!!

Tånaglar

Jag gick på fotvård och benvaxning första veckan jag var ledig från jobbet. Det började liksom bli svårt att klippa tånaglarna själv och så tänkte jag att om jag gick på fotvård skulle jag slippa det problemet, för jag ska ju inte ha tjock mage så länge till.

Tji fick jag.

Immobil

Det känns som att jag blir mer och mer immobil. Kramperna eller vad det är som känns nedåt benen till och från gör att jag inte vågar mig ut längre sträckor på egen hand. Dessutom blir jag så vansinnigt trött så fort jag gör något och den enda bekväma ställningen är att ligga i sängen. Så det blir mycket av den varan.

Samtidigt är det ju så dumt att bli liggande, det är lite av en självförstärkande process för mig som bara fortsätter i en nedåtgående spiral. När jag är stilla blir det jobbigare att röra sig. Dessutom mår jag inte bra av att vara stilla, jag blir deppig faktiskt.

Idag har jag tänkt städa ovanpå köksskåpen. Eller tja, jag och jag. Jag har tänkt be min man att göra det. Det borde pigga upp. I alla fall mig.

Det blir ingen bebis

Jag kommer ju aldrig föda barn. Det är helt uppenbart. Den lilla flytande siar-bebisen till höger har ju börjat räkna uppåt. Från noll gick den igår till 1 vecka och 2 dagar kvar och idag är det 1 vecka och 3 dagar kvar.

Jag hade min chans när den stod på noll. Nu är det försent.

Siarbebis?

Vet den flytande bebisen till höger mer än jag? Är den någon slags siar-bebis? Den har ju räknat ner till noll, men nu står det 1 vecka och 2 dagar kvar. Till vad? Nedsläpp?

För jag kommer ju föda 6 februari, det har jag ju sagt hela tiden och dit är det ju bara 1 vecka.

Förvärkar

Jag tror att jag hade förvärkar i natt. Men vad vet jag. Det gjorde ont i ryggen och så blev magen hård samtidigt. Men bara tre gånger.

Ny grupp

Jag har hängt en del på allt för föräldrars forum, i ankomstgrupp januari 09 förstås. Det var ju där jag hörde hemma. Men nu har ju typ alla där fött barn och alla nya inlägg handlar om bebisar som är på utsidan, vilket inte alls är kul att läsa om när man fortfarande väntar. Så jag bytte till februarigruppen.

Men även där sprutar de ju ur sig bebisar. Kanske ska välja typ april istället?

v 41

Jahapp. Då var man i vecka 41. Eller 40+1. I väntans tider.

I natt vaknade jag av att jag hade lite ont i ryggen och sen fick jag lite ont i ljumskarna också. Min första tanken var "nej, inte än!!!". Jag kanske måste fokusera om lite. Tänka att det är BRA om förlossningen kommer igång. Embrace the pain.

Det kan vara dags för det nu.

Patientbricka

Jag kunde inte sova i natt för att jag låg och oroade mig över att inte ha någon patientbricka. Min barnmorska sa i går att man måste ha med patientbricka till förlossningen, de brukar bli lite sura annars.

Det sista man vill är ju att börja på fel fot med barnmorskorna på förlossningen! Hela min tillvaro ligger ju i deras händer! Tänk om jag kom dit utan patientbricka och de prioriterade mig sist eller sa åt mig att gå till receptionen och fixa en eller vägrade hjälpa mig.

Därför begav jag mig till sös idag för att få en bricka präglad. Hoppas jag sover bättre i natt.

28/1 - Beräknad förlossning

Today is the day. Fast uppenbarligen inte. Beräknad förlossning idag! Ändå skäl att fira lite. Som vi har väntat! Först på att bli gravida och sen på att kunna ta testet, efter det på att 12 veckor skulle gå och sen tills ultraljudet i v 18. Väntat på att magen skulle synas mer, att fler tecken skulle komma, att bebisen skulle börja röra på sig och slutligen på den här dagen.

Än är väntan inte över. Men inom två veckor har vi vårat krusbär här hos oss, på utsidan. Jag längtar så!

BM besök vecka 39+6

Idag var jag hos min vanliga barnmorska för sista gången. Hon jobbar bara varannan vecka så nästa vecka får jag gå hos en ny barnmorska och veckan efter det har jag passerat 41+3 vilket gör att jag skickas till specialistmödravården på sös. (Ja, jag är övertygad om att det kommer gå så långt.)

Vi mådde i alla fall bra, alla värden var fina "precis som under hela graviditeten" konstaterade barnmorskan som också la till att jag har haft en väldigt bra graviditet. Jag tycker mest att jag verkar ha en väldigt bra bebis. Bebis är nämligen helt startklar, det är bara mig vi väntar på. Så fort min kropp har samlat på sig tillräckligt med hormoner kommer förlossningen igång! You go, kropp!

Siffror från dagen:
Vikt 69 (har gått ner)
SF mått 35 (+ 1 cm)
Blodvärde 131
Socker 5.8
Blodtryck 100/70
Bebisens hjärtljud 140

I morgon är ändå dagen D, BF!

Förvaring

Vi har varit SÅ duktiga! Vi har plockat ner, stuvat om, stoppat in, tvättat och städat för att göra plats åt bebisens saker. Det är inte så jättemånga saker än, om jag ska vara ärlig. Vill ju inte jinxa. Men rätt mycket har vi ändå skaffat tycker jag. Två lådor fulla med ärvda och givna kläder. Lakan (som ser helt ENORMA ut), spjälskydd, madrasskydd, kräktrasor och annat smått och gott från ikea. Och en badbalja.

Kräktrasor och yttepyttesmå kläder är ju ganska lätt att göra plats för, men en badbalja? Var tusan förvarar man en badbalja? Badrummet är ungefär 1 kvm stort, så där finns det inte plats. Garderoberna är trots utrensningen proppfulla. Vi har visserligen gott om plats i det pyttelilla vardagsrummet, men en badbalja intill soffan?

Stappla ner till Gullmarsplan

Nu börjar det känns skröppligt måste jag säga. Idag stapplade jag ner till Gullmarsplan, stödd på min man. Benen känns inte som något att lita på.

Vi har stor omorganisation hemma för att frigöra plats i garderober och skåp. Jag la undan träningsväskan, det känns fåfängt att tro att jag ska klara att gå hela vägen bort till gymmet vid Globen för att träna.

knäpp

För andra gången i natt hördes ett tydligt knäppljud från magen. Det gjorde inte ont, kändes ingenting alls faktiskt, bara knäppte till, högt och ljudligt. Första gången det hände trodde jag att vattnet gick. För det har man ju läst att det kan höras som ett knäpp när hinnorna spricker. Men så var det inte. Det måste ju vara nåt hos bebisen som knäpper. Hoppas det inte gör ont på bebis!

För övrigt är jag sängliggande idag. Jag har börjat få som ilningar ner i benen som gör att jag har jättesvårt att stå upp. De dyker upp lite när som samtidigt som det svider i bäckenet. Börjar nog tycka att bebisen kan komma ut nu. Fast än dröjer det nog. En vecka eller två. Minst.

Föräldrakurs

Här kan man förbereda sig inför livet som förälder

http://www.rtin.org/babyinstruktioner/

(Jag skrattade så tårarna rann!)

Oböjlig

Jag kan tydligen inte böja mig framåt idag. Tur att jag har en man som kan göra det åt mig.

Ikea

Igår var vi på ikea för att köpa det sista till bebisen. Det är tydligen där man shoppar bebissaker. Vi köpte skötbädd, kräkdukar (som av någon outgrundlig anledning kallas tvättlappar på ikea - alla vet väl att det är kräk man torkar med dem?), spjälsängsskydd, lakan, kudde, filtar och en badbalja. Sen fick vi verkligen hålla fingrarna i styra för att inte köpa massa saker till oss själva.

v 40

Oj oj oj... sista veckan. Idag går jag in i vecka 40. Vad händer med den flytande bebisen här till höger när denna vecka är till ända? Jag tror ju knappast att bebisen har kommit ut då...

Fysiskt mår jag rätt bra har jag kommit fram till. Jämförelsevis alltså. Jag är inte jättestor, jag kan ligga på rygg (vilket jag har förstått är en oerhörd lyx så här sent i graviditeten). Förändring mot tidigare veckor är väl att jag går upp på toa 4-5 gånger varje natt och att jag börjar känna mig rejält uppsvälld. Särskilt kring låren, händerna och vaderna. Jag gillar inte när kläderna sitter tight så det är ju ett problem när tom trosorna börjar bli för små... nåja, jag får väl stå ut. Det är ju trots allt högst 3 veckor kvar. Sen kommer krusbäret ut till oss.

Lycka.

Startklar

Bebisen är startklar. Den är fixerad och magen har definitivt sjunkit ner. De små valkar som jag alltid har haft under brösten, och som försvann när magen var spänd uppåt, är tillbaka.

En vecka

En vecka kvar till BF idag. En vecka kvar tills jag kan börja längta lite och vänta. Än så länge känns det rätt avlägset, jag tror ju inte att det blir någon bebis förrän i februari så jag skulle ju bli väldigt överraskad om något satte igång nu...

Men om en vecka! Då skulle det kunna börja. En vecka...

Trasa

Vi har börjat sova med en kräktrasa i sängen. Ja, alltså ingen använd (tror jag och i så fall tvättad), utan en liten tvättlapp från ikea som ska lukta mamma och pappa när bebisen kommer.

Fast jag undrar ju nu hur länge vi ska sova med den där trasan. Jag menar, om bebisen dröjer så kan det ju gå flera veckor och hur fräsch är den då? Dessutom fläckar jag ner den med mina läckande bröst. Kanske måste vi tvätta den emellan, fast då förlorar det ju liksom funktionen. Och bebis vill ju ha mamma och pappa-smuts. Väl?

Låtsasova på magen

Min allra bästa sovställning är på mage. Det vill säga, det var min bästa sovställning tills innan jag blev gravid. Jag höll ut ganska länge genom att hitta en position där jag låg med huvudet och axlarna och benen åt rätt håll och sen liksom baxade upp magen med ena knät. Nu går ju det naturligtvis inte längre sen flera månader tillbaka, men jag har hittat ett sätt att ligga på som nästan ersätter magen.

När magen blivit stor behöver man en kudde under den när man ligger på sidan. Om man lägger kudden ganska högt upp, så den hamnar under både magen och brösten och sen lägger det översta benet i kors över kudden, så infinner sig känslan av att ligga på mage.

Lycka! Igen!

Förtvinande muskler

När jag var och tränade sist vägde jag 69 kilo igen. Jag har alltså GÅTT NER i vikt. Eftersom min kroppshydda på intet sätt blivit mindre misstänker jag att det är min muskelmassa som har fått stryka på foten.

Jag har börjat drömma om att få bygga upp den igen. Men det lär väl dröja ;-)

ananas?

Eftersom jag vet på tre dar när vilket datum våran bebis blev till tror jag att 28 januari är lite för tidigt. Eller en hel vecka för tidigt rättare sagt. Därför är jag inställd på att gå över tiden och nu lite nervös för att behöva bli igångsatt. När jag surfade lite på igångsättning hittade jag följande information:

Äta ananas
Ananas innehåller enzymet bromelain som man tror mjukar upp livmoderhalsen och sätter igång förlossningen.

Är det säkert? Det finns mycket lite forskning. Varje ananas innehåller inte så mycket bromelain, så du måste eventuellt äta så många som sju. Den troligaste följden av att äta så mycket ananas är kraftig diarré.

Hahahahaha. Ananas är ju skitäckligt. Vem skulle sätta i sig sju ananasar för att få igång förlossningen med kraftig diarré som den enda troliga följden?

En bebis!

Varje gång jag tittar mig i spegeln häpnar jag över magen. Tänk, därinne finns det en liten bebis! Våran lilla bebis! Som snart, så snart, kommer hem till oss!

Lycka!

Undrar om...

Jag undrar jag om inte bebisen har börjat sjunka nedåt... Det har bökats och stökats en hel del det senaste dygnet och jag tycker att det är lite större mellanrum mellan mage och bröst. Kanske inbillar jag mig. Får jämföra med magbilderna som togs häromdagen.

V 39

Häpp, så var vecka 39 här! Nu är det liksom på riktigt. Nu kan bebisen komma NÄR SOM HELST. Den kommer att komma INOM FYRA VECKOR. Helt otroligt.

Jag tror ju fortfarande att det dröjer... så mycket att jag ger mig iväg på en utflykt till Norrköping idag.

Kroppsrapport från v 39:
- händer och fötter är mer svullna än någonsin.
- jag måste komma ihåg att ta på mig strumporna INNAN jag äter, inte precis efter.
- mycket mat sent på kvällen gör mig illamående hela nätterna
- det börjar bli svårt att torka sig mellan tårna

Men jag fattar ändå att jag inte är jättetjock. När jag var hos barnmorskan i måndags satt det två BETYDLIGT tjockare kvinnor i väntrummet. Och jag är ju ändå på upploppet så att säga. Så himla mycket tjockare kan jag ju inte bli nu. Eller?

Magbild v 38

Så här i slutet av vecka 38 (i morgon v 39!) presenterar jag stolt: magen!

Fumlinghet

När jag var hos barnmorskan fick jag det bekräftat: man BLIR mer fumlig när man är gravid. Jag har verkligen undrat över varför jag tappar saker på golvet hela tiden när det är som jobbigast att böja sig ner och plocka upp dem...

Ledighet...

Min första lediga dag har varit ganska tråkig... jag gick upp strax efter åtta och åt frukost i nån timme. sen rensade jag handfatet och städade badrummet. Sen hade jag inget att göra... då var klockan halv elva. En och en halv timme kvar till lunch och dagens aktivitet: BM besök. Jag är SÅ dålig på att sysselsätta mig så det är nästan skrämmande!

Eftermiddagen har blivit bättre, BM besök, pakethämtning och minimathandling. Plus semla. Och sämre än så här kan man ju fördriva dagarna, det inser ju jag med...

BM rapport vecka 37 + 4

Idag var det dags för besök hos barnmorskan. Min exemplariska bebis ligger nu fixerad med huvudet på rätt ställe! Däremot kan de tydligen snurra runt och flytta på rumpan även när de är fixerade, så det är väl det som har hänt den senaste tiden. Rumpan och ryggen ligger till höger fick jag vet, jag som var så säker på att den låg till vänster! Allt annat såg också bra ut:
SF-mått: 34
Blodvärde: 128
Ingen äggvita i urinen
Blodtryck 110/80
Bebisens hjärta slog med 140 slag i minuten.

Dags igen för operation vända sig

I natt var det hela havet stormar IGEN! Fast nu känns det bra, för magen ser ut som den ska och känns som den ska också. Rumpa under vänster revben. (Hm, tänk anatomin om det var sig själv man pratade om...)

Det är lite som att bebisen vet att nu ska vi snart till barnmorskan och då är det lika bra att lägga sig tillrätta! Skönt ändå, att det är som vanligt igen! Det ska bli spännande att se hur mycket magen har vuxit sen sist och hur bebisen mår.

Ledig!

Med tre veckor kvar till BF och högst fem veckor kvar tills bebisen kommer ut har jag nu slutat jobba. Det känns helt otroligt skönt!

Jag som trodde att det skulle vara alldeles för tidigt och att jag skulle sakna jobbet alldeles för mycket och ha alldeles för tråkigt om jag var hemma såhär länge har helt bytt inställning. Nu är det vila som gäller! Så mycket som möjligt!

Gud vad skönt!

v 38

Idag går jag in i vecka 38. Tre veckor kvar till beräknat datum. Inom fem veckor har vi en bebis.

Det börjar bli tungt. Jag jobbar sista dagen i morgon och det ska bli riktigt skönt att få vila. Ligga ner när det behövs och inte passa tider och åka tåg.

Även om tyngden och ryggvärken är besvärliga så är det ganska många graviditetssyndrom som har lämnat mig den senaste månaden. Locket för örat är ju helt borta, likaså krypningarna i benen och krampen i vaderna. Näsan är inte alls lika torr som under de tidigare månaderna och jag behöver inte snyta mig lika ofta (förutom att jag varit förkyld då, men det är ju andra snytningar...).

Vad är det som gör ont...

I natt fick jag för mig att jag hade förvärkar. Sen bestämde jag mig för att det inte var det. Jag är nämligen inte riktigt redo ännu. 6 februari, har jag ju sagt (trots BF 28/1).

Under kvällen igår och hela natten har jag haft återkommande mensvärk i ryggen, vilket ju ska vara nåt slags tecken på förekommande förlossning. Men värken var helt oregelbunden, höll i flera minuter åt gången och kom inte i samband med några sammandragningar (de kom vid andra tillfällen, helt ensamma).

Det gjorde att jag sen ändå drog slutsatsen att någon förlossning inte är att vänta under det kommande dygnet och åkte till jobbet i morse.

Packa väska

Följande ska med i förlossningsväskan:

Förlossningsbrev
Tandborstar och tandkräm, deo odyl
Extra kläder till båda (underkläder, åka hem i kläder mm)
Kläder till bebisen (nya kläder + fleeceoverall, mössa och strumpor)
Hudkräm
Amnings BH
MAT (här följer en låååång lista över energirik mat)
Gummisnodd och hårspännen
Tidtagarur
Mobilladdare
Högtalare och minneskort
Vetekudde
Kamera och batterier
MVC papper
Profylaxboken
Minnesanteckningar inför förlossningen

Har jag glömt något?

Måste komma ihåg att vila...

Både städning och tur till stan igår har tagit ut sin rätt. Jag känner mig långsammare än någonsin. Smyger fram i korridorerna på jobbet och ändå gör det ont.

Note to self: antingen eller, Linda. Antingen eller.

Huvet upp och fötterna ner?

Mitt lilla krusbär, hur ligger du i magen? Natten till igår var det hela havet stormar igen och nu känns det konstigt. Det verkar som att rumpan är åt ena sidan och huvudet åt andra och i så fall ligger ju fötterna nedåt. Men det är ju så svårt att veta! Det sparkar och krafsar överallt i magen och blir hårt och mjukt om vartannat.

Nästa måndag ska jag till barnmorskan, då får hon säga hur krusbäret ligger. Kanske bubblar bebisen runt ytterligare nån gång innan dess.

3 veckor och 3 dagar

3 veckor och 3 dagar to go står det på den flytande lilla bebisen till höger. Hjälp. Det är ju ingen tid alls. Jag som inte är förberedd!

Nio månader räcker liksom inte. Jag måste ju städa och fixa och tvätta och vika och hämta och köpa och... förbereda mig. Jag måste ju kunna föda fram en bebis. Jag måste ju klara av smärtan och blodet och rädslan. Måste kunna ta hem en liten försvarslös varelse och ta hand om den i resten av livet.

Hur ska jag fixa det?

Hjälplös

Jag blir galen av att inte kunna göra nånting hemma. Vi har en lång lista (initierad av mig) på saker som behöver göras innan bebisen kommer och det är egentligen ingenting på den listan som jag klarar av att göra själv.

Inte ens de mest vardagliga ting fixar jag längre. Idag har jag suttit på en kudde på badrumsgolvet för att kunna städa nedre delen av ovan nämnda rum. Då var jag ändå tvungen att först be min man dammsuga badrummet och sen ta ner rengörningsprylarna åt mig.

Tänk när jag kan ta på mig skorna igen! Lycka.

Tjockare än tjockast

Idag var vi på Lindex och kollade bebiskläder på rean. Min man gick fram till reaställningen, men jag kom inte fram för att det stod en annan person framför mig. "Jag kommer inte fram, jag är för tjock", sa jag till min man. Jag menade ju bara att säga att jag skulle komma om en liten stund. Personen som stod i vägen vände sig om. Herregud vilken mage! Hon var ju dubbelt så tjock som jag!

Så jag kanske inte är så himla tjock trots allt. Kanske har jag en liten mage ändå. För inte kan jag väl bli SÅ mycket större på bara en månad?

70 kilo!

Idag var jag och tränade igen och kom ihåg att väga mig. Nu väger jag 70 kilo, 70,4 med en handduk på huvudet om man ska vara noggrann.

Sådär. Nu har jag nått mitt mål. Nu räcker det. Tjockare behöver jag inte bli.

Små fötter

och då menar jag inte att små fötter snart ska tassa runt på våra golv utan att jag har groteskt små fötter. I alla fall om man jämför med magen. Så här såg jag mig själv på nyårsafton 2008.

Gott nytt år - vecka 37

Samtidigt som vi går in i ett nytt år går jag in i vecka 37. Fyra veckor kvar till BF. Jag känner mig inte så pigg idag. Har haft ganska mycket känningar av foglossningen och behöver vila mycket mer än vad jag har lust med.

Stillasittande är inte min grej. Jag blir liksom pillrig i hela kroppen samtidigt som ögonen blir trötta.

Det ska ändå bli riktigt skönt att gå på ledighet nu. Jag jobbar bara fem dagar till!